Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

”Vi är djupt oroade över universitetens framtid”

Nedlagt utbildningsministerium, massiva privatiseringar och frysta anslag. Argentinas universitetslärare menar att den nya regeringens politik äventyrar framtiden för landets statliga universitet.

18 januari, 2024
Clara Lee Lundberg
Clara Chevalier är historielärare och facklig ordförande för det lokala syndikatet ADEIUNAJ på ytterstadsuniversitetet Universidad Nacional Arturo Jauretche i Argentinas huvudstad Buenos Aires.

Det är en av terminens sista dagar innan sommaruppehållet på Universidad Nacional Arturo Jauretche i Buenos Aires-kommunen Florencio Varela, och historieläraren Clara Chevalier springer mellan julavslutningar och avtackningar. Trots en viss uppsluppenhet och den efterlängtade semestern i nära antågande är hon bekymrad.
– Vi svävar i ovisshet inför nästa termin, det enda vi vet är att det kommer bli sämre, säger hon och häller upp nytt vatten i sin matekopp.

Ny president vill ha nytt system
När Universitetsläraren träffar henne har det gått fyra dagar sedan den anarkokapitalistiska politikern Javier Milei svurits in som Argentinas president.
– Trots att Milei ännu inte har presenterat en övergripande ekonomisk plan så vet vi alla hur hans syn på statlig utbildning ser ut. Redan under sin valkampanj pratade han om att privatisera universiteten och införa ett så kallat vouchersystem, där varje student får en individuell skolpeng och där det är efterfrågan som styr, inte >utbudet, säger Clara Chevalier, som förutom att undervisa i historia även är ordförande i det lokala syndikatet ADEIUNAJ som är knuten till universitetslärarnas fackförbund CONADU.

Facket protesterade
Hon menar att Mileis förslag skulle få katastrofala följder för studenterna på hennes lärosäte, som är ett av flera statliga universitet som öppnade i tätbefolkade kranskommuner till Buenos Aires när Argentina fyllde 200 år som republik 2010.
– Inför presidentvalet gick alla fackförbund som engagerar lärare och pedagoger – från förskolenivå till universitet – ihop och skapade en kampanj här i Florencio Varela, som är ett socioekonomiskt utsatt område, för att uppmärksamma och försvara Argentinas mångåriga och välfungerande tradition av kostnadsfri statlig utbildning, berättar Clara Chevalier.

– För våra studenter, som i många fall är de första i sina familjer med att studera på universitetet och som ofta måste kombinera studierna med heltidsjobb, är det avgörande att det finns ett universitet i deras närområde som erbjuder en mångfald av avgiftsfria utbildningar. Att den möjligheten, och därmed studenternas framtid nu hotas, är väldigt oroväckande.

För våra studenter, som i många fall är de första i sina familjer med att studera på universitetet och som ofta måste kombinera studierna med heltidsjobb, är det avgörande att det finns ett universitet i deras närområde som erbjuder en mångfald av avgiftsfria utbildningar.

Clara Chevalier

Bekymrad över anslagen
Clara Chevaliers oro delas av Jorge Calzoni, rektor för Universidad Nacional de Avella­neda som också är ett statligt universitet i en av Buenos Aires kranskommuner.
– Förutom Mileis planer på att privatisera universiteten bekymrar det mig att vi inte kommer få höjda anslag nästa år, trots att den ackumulerade inflationen nu vid årets slut är över 200 procent. Det betyder bland annat att lärarnas löner kommer ligga kvar på 2023 års nivå, trots att priserna har ökat enormt och den nya regeringen redan har tagit bort subventionerna för el, bensin och kollektivtrafik, säger Jorge Calzoni.

– Dessutom verkar de vilja sätta stopp för alla slags renoveringar och nybyggnationer på statliga universitet, trots att de är nödvändiga, fortsätter han.

Lärarnas löner kommer ligga kvar på 2023 års nivå, trots att priserna har ökat enormt och den nya regeringen redan har tagit bort subventionerna för el, bensin och kollektivtrafik.

Jorge Calzoni

Dagliga protester

En dryg vecka efter att Universitetsläraren träffat Jorge Calzoni och Clara Chevalier har Argentinas nya regering lagt ner utbildningsministeriet och presenterat flera politiska förslag som mött massivt folkligt motstånd med dagliga gatuprotester. Ett av dem kallas ”Protocolo Antipiquete” och innebär stora inskränkningar i yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten. Men det som mött starkast kritik är president Mileis ”nöddekret” med över 300 åtgärder för att avreglera ekonomin, exempelvis slopad hyresreglering, utförsäljning av statliga företag, urholkning av arbetsrätten, massuppsägningar, och nedskärningar i den offentliga sektorn.

Jorge Calzoni

Rektor, Universidad Nacional de Avella­neda

Organiserar sig inför manifestation
Clara Chevalier är egentligen ledig, men har ägnat en stor del av julhelgen åt facklig organisering och telefonsamtal med kollegor efter lanseringen av presidentens nöddekret.
– Det här var värre än vi kunde ana. Förutom att voucher-systemet nu diskuteras på allvar står det också klart att vi kommer få samma ekonomiska anslag som i januari 2023, vilket i dagsläget är så lite pengar att flera universitet nu larmar om att de inte kommer att kunna sätta igång sin verksamhet vid terminsstarten i mars, säger hon.
– Både mitt lokala syndikat och hela vårt fack deltar aktivt i protesterna mot Mileis åtgärder, och vi organiserar oss nu inför en stor manifestation tillsammans med andra fackförbund den 24 januari.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023