– Utbildningarna är inte helt beredda på att stötta studenterna i den krock de upplever mellan värderingar och verklighet, de lämnas oftast själva med att hantera den egna inre osäkerheten som kan infinna sig, säger Maria Weurlander, universitetslektor på institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och forskare mot området högre utbildning.
Hon ingår i en forskargrupp som under flera år undersökt hur lärande och professionsutveckling för studenter inom lärar- och läkarutbildningar kan stärkas.
Deras senaste studie visar att studenter upplever flera känslomässigt påfrestande situationer under sin utbildning när deras egna ideal och värderingar över hur de vill arbeta krockar med vad de upplever under exempelvis sin praktik.
– Vår slutsats är att den känslomässiga utmaningen till och med kan bli så stor att de ifrågasätter sitt yrkesval. Dessutom upplever en del studenter att stödet från lärare och handledare är bristfälligt, säger Maria Weurlander.
Marie Weurlander
Universitetslektor, Stockholms universitet
Enligt studien är upplevelserna ganska lika för lärar- och läkarstudenter, även om situationerna de möter ser olika ut.
– De ser saker i arbetsplatskulturen, som de upplever som oprofessionellt eller problematiskt.
För lärare finns det en grupp som gett upp, där möter studenter en uppgivenhet när de kommer och är entusiastiska och vill pröva sina idéer. Inom vården finns en annan kultur, en hårdhetskultur.
Skamligt att visa starka reaktioner
En läkarstudent i studien upplevde att de förväntades klara av krävande situationer tidigt. Som att lyssna på grova beskrivningar om övergrepp på barn. Hen pratade även om hur skamligt det var att visa starka reaktioner, som att svimma, eller tveka att utföra kliniska ingrepp för första gången.
– Det som man reagerar på behöver man också kunna hantera som yrkesverksam. Vad tar jag med mig hem, vad gör jag av alla känslor? Man vill inte bli en kall och distanserad person.
Maria Weurlander påpekar att det är en del i den professionella utvecklingen att lära sig hantera värdekonflikterna. Men att studenterna behöver mer hjälp.
– Vi hoppas att utbildningarna får nys om studien och funderar över hur studenterna kan få hjälp att bearbeta de känslor som de är med om.
Marie Dahlin
Programdirektör, Karolinska institutet
Marie Dahlin, programdirektör för läkarprogrammet på Karolinska institutet, känner igen de problem som beskrivs i studien.
– Studenter som vill jobba inom vården har höga ideal, man vill hjälpa, men möter en verklighet som inte är helt okomplicerad alla gånger. Studien har ju fokus på det som inte fungerar. Det finns yrkesaktiva som inte hanterar värdekonflikter på ett adaptivt sätt, då möter man hårdhet. Men det finns också goda förebilder som kan hantera det.
Bygger modell för att stötta
Karolinska institutet är på gång med att bygga en modell för att stötta läkarstudenter att bli mer hållbara på sikt.
– Hur man hanterar värdekonflikter är en del av det. Vi har börjat föra in det på prov. Det handlar om KBT-tekniker som gör en uppmärksam på vissa situationer, får en att tänka efter hur man vill agera i stället för att fly eller gå i kamp.
Att fler och fler oroar sig för att de ska orka är också något som kom fram i de intervjuer som gjorts i studien.
– Utan att vi frågade studenterna kom det spontant fram att de är oroliga för att bli utbrända, säger Maria Weurlander.
Studie om känslomässiga utmaningar
Lärar- och läkarstudenter upplever känslomässiga utmaningar under sin utbildning.
Läkarstudenter såg läkarens superhjältestatus som utmanande och lärarstudenter tyngdes av att deras professionella auktoritet ständigt skulle ifrågasättas, även om de ansåg sig kunniga i sina undervisningsämnen.
Enligt forskarna bakom studien bör elevernas känslor tas på allvar och fler studier krävs för en djupare förståelse för hur studenterna kan stöttas i dessa utmaningar.
