Anställda vid Lunds universitet som ställs inför personalansvarsnämnden, Pan, får inte längre försvara sig muntligen innan nämnden fattar beslut om avsked eller uppsägning av personliga skäl, något Universitetsläraren har skrivit om tidigare.
Dessutom får anställda inte längre lämna något skriftligt yttrande för att svara på anklagelserna som ska diskuteras i Pan.
Adam Brenthel, ordförande för Saco-S vid Lunds universitet, är kritisk mot förändringen. HR-direktören Marie Härstedt har tidigare sagt till Universitetsläraren att man nu fokuserar på överläggningar innan sammanträdet i Pan.
”Väldigt olycklig tolkning”
Universitetsläraren har frågat Saco-S-företrädare hos landets större lärosäten hur Pan-processen fungerar hos dem och vad de tycker om förändringen som gjorts i Lund. Majoriteten av de 15 lärosäten som svarat anger att den anställde får vara med och yttra sig muntligen när nämnden ska fatta beslut.
Håkan Lindkvist, ordförande för Saco-S-rådet vid Umeå universitet, hänvisar till universitetets handläggningsordning för Pan där det står: ”Föredragande ska vidare tillse att den anställde även får information om sin möjlighet att begära att få inställa sig personligen vid nämndens sammanträde, för att lämna sin berättelse muntligen inför nämnden.”
– Tolkningen som görs i Lund anser jag vara väldigt olycklig. Varför vill man inte att personen ska få yttra sig muntligt? svarar Håkan Lindkvist i ett mejl.
Enligt Ummis Jonsson, ordförande för Saco-S och SULF vid Mittuniversitetet, deltar den berörda medarbetaren under Pan-sammanträdet om inte hen själv väljer att avstå. Hon hänvisar också till universitetets chefsjurist Arne Wahlström som anser att medarbetarens närvaro på mötet är ”oerhört viktig för rättssäkerheten”.
Rädd att ändringen ska sprida sig
Även vid Linköpings universitet har den anställde möjlighet att yttra sig såväl skriftligen inför mötet som muntligt under mötet.
– Jag delar Adams åsikt om att Lunds universitet valde att tolka sin skrivning på ett märkligt sätt och att det kan finnas en risk att detta påhitt kan sprida sig till andra lärosäten, skriver Krzysztof Marciniak, ordförande för Saco-S och personalrepresentant i Pan vid Linköpings universitet, i sitt mejlsvar.
Kjell Johansson är SULF-ordförande vid Luleå tekniska universitet.
– Ändringen som görs i Lund känns märklig, än märkligare att den som är föremål för Pan inte heller tillåts att skriftligt yttra sig för att försvara sig mot anklagelser, skriver han.
Svårt att bedöma
Ingen av de Saco-S-företrädare som svarat tycker sig se att någon förändring av processen är på gång vid deras lärosäte i nuläget. Ett par har dock så få Pan-ärenden att det är svårt för dem att bedöma.
Vid Stockholms universitet kallas medarbetaren och hörs muntligt i samband med att Pan har överläggningar i ett ärende. Enligt Ingrid Lander, ordförande för Saco-S vid Stockholms universitet, är ärenden som rör avsked eller uppsägning av personliga skäl dock extremt ovanliga vid universitetet.
– Sedan jag började som ordförande 2017 har vi inte haft några sådana ärenden alls. Pan-ärenden är en anomali här. Man försöker hantera ärenden så att de inte ska hamna i Pan, säger Ingrid Lander.
Kompromiss i Borås
På Högskolan i Borås ändrades handläggningsordningen för Pan hösten 2022. Numera anger den att:
”Berörd arbetstagare samt andra av ärendet berörda personer kallas till PAN:s sammanträde för att vid behov svara på nämndens frågor. Närvaro- och yttranderätt ges dock endast i det fall nämnden inom sig bestämmer att det finns behov av att ställa frågor. Arbetstagaren och/eller övriga deltar via telefon.”
– Tidigare var det alltid så att personen kallades till nämndens sammanträde och på plats fick redogöra för sin syn på saken. Nu har Arbetsgivarverket kommit med förslag om att man inte ska ha yttranderätt i Pan som anställd. Arbetsgivarens mål var att göra Pan-processen till en helt skriftlig handläggning. Ordningen vi har nu är en förhandlingskompromiss, säger Martin Behre, ordförande för Saco-S vid Högskolan i Borås.
Ställer krav på facket
Än så länge har inga ärenden kommit till Pan under den nya handläggningsordningen. Men enligt Martin Behre kommer de fackliga företrädarna i nämnden att utnyttja möjligheten att ställa frågor till den berörda medarbetaren.
– Givet det nya regelverket krävs det att vi är villiga att ställa frågor för att medarbetaren ska komma till tals. Det är självklart att göra för mig som personalföreträdare. Men det ställer stora krav på att vi som fackliga verkligen sätter oss in i ärendena och gör det som krävs, säger Martin Behre.
Genom den nya handläggningsordningen förutsätter arbetsgivaren felaktigt att den anställde litar på att arbetsgivaren framställer ärendet på ett rättvisande sätt, enligt Martin Behre.
– När man kommit så långt att det blivit ett Pan-ärende så finns en grundläggande misstro mellan parterna. Varför ska man som medarbetare lita på den part som vill att man ska få en varning eller sparken?
Han tycker ändå kompromissen är rimlig eftersom den innebär att berörda medarbetare trots allt kommer till tals.
– Men förändringen som gjorts i Lund har jag svårt att acceptera.
Skriftliga yttranden under prövotid
Adam Brenthel, ordförande för Saco-S vid Lunds universitet, konstaterar att handläggningsordningarna skiljer sig mycket åt mellan olika lärosäten, men att processen lokalt också varierat över tid även inom rådande handläggningsordning.
– Det här är underreglerat från början. Man verkar göra på helt olika sätt – och det är hela livskarriärer som avgörs i Pan, säger han till Universitetsläraren.
Nyligen gjordes en genomgång av Pan-ärendena vid Lunds universitet under de senaste tio åren. Det blev tydligt att ärendena hanterats väldigt olika, enligt Adam Brenthel.
– Ibland har man haft överläggning innan och ibland inte, tills nyligen har medlemmarna fått yttra sig skriftligt och muntligt, nu ska skriftliga yttranden återinföras under en prövotid. Det är svårt att hävda att processen är rättssäker när arbetsgivaren gör på så olika sätt och spelreglerna ändras hela tiden.
Efterlyser diskussion
Lunds universitet menar att det är mer rättssäkert att facket företräder medlemmar i överläggningar innan sammanträdet för att det ger alla samma möjlighet, enligt Adam Brenthel.
– Men självklart ska man också få tala för sig själv i Pan efter bästa förmåga, och den som vill ha vårt stöd kommer givetvis att få det i Pan. Den här diskussionen behöver lyftas så att vi får en personalpolitik som fungerar för lärosätet, förändringarna ska inte smygas in.
