Det viktigaste för Vänsterpartiet är att ändra finansieringen av högskolan och forskningen.
– Vi vill öka pengen per student så att det blir mer pengar till grundutbildningen, och i det förändra fördelningen mellan de olika prislapparna. Vi vill också plocka bort prestationsdelen. Vi tror att det i förlängningen gynnar forskningen. Kan lärosätena ha fler lärare blir det lättare att kombinera undervisning och forskning, säger Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiets talesperson i högskole- och forskningsfrågor.
Vill slå ihop finansiering
Vänsterpartiet har som mål att forskningsanslaget ska nå upp till en procent av BNP. Man vill också gå vidare och utreda förslaget i Styr- och resursutredningen (Struten) om att slå ihop finansieringen av undervisning och forskning.
Partiet föreslår också att doktorander bör få fast anställning efter två år.
– Men vi anser att man behöver se över hela anställningsformerna vid våra högskolor. Det finns väldigt många problem med de otrygga anställningsförhållanden som finns, inte minst det att vi tappar forskare.
Långsiktiga urvalskritierier
Det är viktigt med lärosäten i hela landet, anser Vänsterpartiet. Detta eftersom det finns potentiella studenter som av olika skäl inte är så lättrörliga.
– Ska man ha en högkvalitativ utbildning i hela landet måste också regionala högskolor ha forskning för att kunna locka bra lärare. Men det får inte vara en motsättning mellan att ha lärosäten i hela landet och ha spetsuniversitet med riktigt högkvalitativ forskning. Också av det skälet behöver man se över hela finansieringen, säger Ilona Szatmári Waldau.
I fråga om breddad rekrytering anser Vänsterpartiet att undervisningen i grund- och gymnasieskolan ska uppmuntra ungdomar att söka sig till högskolan, och också att inte göra könsbundna val.
Partiet menar att fler lärosäten behöver se över hur man lockar andra studenter än de med höga betyg till sina utbildningar genom att använda lokalt beslutade urvalsgrunder. Men lokala urvalskriterier måste vara långsiktiga och utformade så att de inte gynnar andra grupper än de avsedda.
Vill återinföra avgiftsfrihet
Partiet vill att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter oavsett var de kommer ifrån. Vänsterpartiet vill också återinföra principen om avgiftsfrihet även för studerande från länder utanför EES som söker sig till våra högskolor och universitet.
Tidigare föreslog partiet att avgifterna skulle avskaffas rakt av. Men eftersom systemet nu funnits ganska länge så förespråkar man en översyn av vilka förändringar det är lämpligt att föreslå. Dessutom anser man att dolda kostnader, som för kurslitteratur, exkursioner och för att kunna genomföra praktik, bör tas bort. Här måste staten ge ett tillskott till lärosätena så att de kan stå för de kostnaderna, säger Ilona Szatmári Waldau.
Viss styrning behövs
När det gäller hur instrumentell forskningen ska vara anser Vänsterpartiet att det är en avvägning. Forskningen måste vara fri och det måste vara upp till forskarna vad man forskar på. Samtidigt måste det finnas ett visst mått av styrning. Det vill säga att en del av forskningsresurserna avsätts för frågor som det är viktigt att få svar på, som hur man ska lösa klimat- och miljöproblematiken.
– Men även om vi politiker väljer ämne styr vi ju inte innehållet i den forskningen, säger Ilona Szatmári Waldau.
Vänsterpartiet anser att dimensioneringen av högre utbildning ska styras av en kombination av studenternas efterfrågan och marknadens behov. Det behövs ett tillräckligt utbud av de utbildningar som det finns ett samhällsbehov av. Men Vänsterpartiet ser också högskolan som viktig för demokratiutveckling och att man inte bara ska läsa på högskolan för att få ett visst yrke utan också för att utvecklas som människa och utveckla samhället.
Felaktig migrationslag
Hela migrationslagen är felaktig menar Vänsterpartiet. Samma migrationslag som gör att doktorander har svårt att få uppehållstillstånd efter studier försvårar även för andra som vill stanna i landet. Så Vänsterpartiet vill se en helt annan migrationslag, i stället för att göra separata lösningar för vissa grupper, som till exempel doktorander.
Ilona Szatmári Waldau påpekar också att vissa lärosäten kan, beroende på vilka forskningsmedel de har, ge längre förordnanden som ger nydisputerade möjlighet till permanent uppehållstillstånd.
