Akademiker demonstrerade mot utlänningslagen

Ett par hundra personer demonstrerade på lördagen på Götaplatsen i Göteborg mot den nya utlänningslagen.
– Ändringen har skapat en extrem osäkerhet för doktorander från länder utanför EU, sade Elin Malmgren, ordförande för doktorandsektionen på Chalmers studentkår.
Manifestation på Götaplatsen i Göteborg
Uppskattningsvis ett par hundra akademiker, både utländska och svenska, masterstudenter, doktorander, postdoktorer och andra forskare slöt upp vid lördagens demonstration på Götaplatsen i Göteborg för att protestera mot den nya utlänningslagen.

Det är en solig senvinterdag med någon plusgrad. Deltagarna i manifestationen samlas i en halvcirkel vid Carl Milles Poseidonstaty på Götaplatsen. I skuggan är det en aning kyligt så deltagarna flyttar sig successivt ut i solskenet. Kön ringlar lång till arrangörernas kaffebord, stämningen är vänlig, folk passar på att umgås och i pauserna mellan talarna stiger sorlet från deltagarna.

Elin Malmgren
Elin Malmgren

– Ändringen i utlänningslagen förra sommaren och att Migrationsverket då bestämde att det krävs 18 månaders fast anställning från det att ansökan prövas har skapat en extrem osäkerhet för doktorander från länder utanför EU, säger Elin Malmgren, ordförande för doktorandsektionen på Chalmers studentkår och en av talarna vid manifestationen.

– På kort sikt vill vi få en ändring i lagstiftningen för att få stabilitet för de utländska doktoranderna. Och så vill vi signalera och tydligt visa att vi inte vill att våra utbildade kollegor ska försvinna, vi är här och stöttar varandra, säger hon till Universitetsläraren.

”Vi kommer att utarma samhället”
Inledningstalare och värd för manifestationen är Veronica Ideböhn, doktorand i atom- och molekylfysik vid Göteborgs universitet. Hon är ordförande för doktorandkommittén vid Göteborgs universitet, GUDK, som arrangerar ihop med Chalmers studentkår och Chalmers studentkårs doktorandsektion.

Veronica Ideböhn
Veronica Ideböhn

– Lagändringen påverkar många kollegor personligen. De har kommit hit under förhoppningen att få stanna. Men vi ser också att med en hårdare utlänningslag kommer vi inte att attrahera lika många unga forskare. Då kommer vi att utarma forskarsamhället, vi kommer att ha sämre forskning och det kommer att påverka hela samhället. I det korta loppet påverkar det oss svenska doktorander och det kommer att påverka resten av akademin, så det är verkligen inte bara de utländska doktoranderna som berörs, säger hon till Universitetsläraren.

Mareddy Reddy talar
Mareddy Reddy, indisk doktorand i kemi vid Chalmers, berättar för de andra demonstranterna hur han upplever den nya utlänningslagen.

”Svårare om jag stannar i akademin”
En av de direkt berörda talarna är Mareddy Reddy från Indien, doktorand i kemi på Chalmers där han utvecklar nästa generations bränsleceller. Han berättar för Universitetsläraren att han räknar med att ta forskarexamen om ett år.

Mareddy Reddy
Mareddy Reddy

– När jag disputerat kan jag antingen gå till industrin, eller till akademin. Om jag går till industrin, och får ett jobb kan jag få jag ett permanent uppehållstillstånd och allt har löst sig. Men jag vill fortsätta med forskningen som postdoktor. Problemet är att jag då inte kan få en anställning längre än två år. Men Migrationsverket kräver 18 månaders anställning från den dag de beslutar om din ansökan och det kan ta upp till nio månader att behandla ansökan. Så för mig är det mycket svårare att få permanent uppehållstillstånd om jag stannar kvar i akademin.

Och lagändringen ökar påfrestningarna.
– Akademin är redan väldigt stressig, för du har korta anställningar, du måste skriva ansökningar och du vet aldrig hur morgondagen blir. Och nu får du extra påslag av stress på grund av utlänningslagen, som skapar extra problem, säger Mareddy Reddy.

Han fortsätter:
– Jag uppfattar att Sverige länge har hållit på med internationellt utbyte av idéer, människor och kompetens. Men den här nya utlänningslagen gör landet oattraktivt för doktorander och postdoktorer från länder utanför Europa. Om de har möjlighet att välja kan de föredra ett annat land, exempelvis Nederländerna.

Hur känns det personligen?
– Det är stressigt, men jag försöker att inte tänka så mycket på det, det som händer det händer och jag kan inte göra så mycket åt det, säger Mareddy Reddy.

Läkare väntade över ett år
Bland deltagarna i manifestationen finns Azar Rezapour från Iran, läkare och doktorand i cancerimmunologi vid Göteborgs universitet.

Azar Rezapour
Azar Rezapour

– Förra gången jag ansökte om förlängning av mitt uppehållstillstånd tog det 13 månader. Jag skämtar inte, det tog ett år och en månad, som jag bara väntade! Det är därför vi vill ha permanenta uppehållstillstånd när vi disputerat.

Ändringen i utlänningslagen har raserat hennes framtidsplaner.
– Jag är utbildad läkare. Sverige behöver läkare, men eftersom jag kommer från ett icke EU-land måste jag få en svensk läkarlegitimation och den processen är väldigt lång. Enligt Socialstyrelsen tar det mellan två och fyra år.

– Jag hade hoppats att jag efter att ha disputerat skulle kunna avsätta tid för att få en svensk läkarlegitimation. Men nu när jag inte kan få permanent uppehållstillstånd är de planerna borta. Efter att ha doktorerat måste jag i stället få ett jobb väldigt snabbt, antingen i akademin eller i industrin. Och ingen av dem ger mig en långvarig anställning, säger Azar Rezapour.

Efter en knapp timme avslutar Veronica Ideböhn från GUDK manifestationen och påpekar att senare på eftermiddagen planeras en demonstration till stöd för Ukraina på Gustav Adolfs torg.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Juridik, Villkor
Lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet