Orden borde beröra. Forskaren redovisar en undersökning om ett brännande ämne som påverkar alla. Men texten är grå. Författaren och redaktören Magnus Linton säger att forskningsresultat ofta är intressanta men tråkigt belysta – de måste sättas i relation till exempelvis världsbilder, ideologier eller privilegier för att lysa. En stark text visar sig från olika håll och vågar ta risker.
Foto: Cato Lein
Guida över minfältet
Forskaren protesterar, orolig för att uppfattas som ställningstagande.
– Det är ett vanligt missförstånd i forskarvärlden; att den som lyfter ett kontroversiellt ämne också skulle ta ställning. Det finaste med fackberättande är just att kunna guida en läsare över ett minerat fält – fullt av konflikter, krockande perspektiv och svåra dilemman – utan att själv delta i striden, säger Magnus Linton.
I projektet ”Text och stil”, som drivs av Institutet för framtidsstudier och stiftelsen Natur & Kultur, hjälper han forskare att skriva mer levande och nå ut bredare med sin kunskap. 2019 kom hans bok Text & Stil – om konsten att berätta med vetenskap (Natur & Kultur).
– Forskare som kan formulera sig får tillgång till både offentligheten och forskningsanslag. Men det viktigaste i mitt arbete är att många faktiskt tycker att själva skrivandet är roligt, och vill utveckla det.
Utmana läsaren
Det finns enkla tekniker för att skapa en mer levande relation till läsarna, förklarar Magnus Linton. Många forskare har till exempel en undervisande ton när de ska möta en större publik.
– Men som läsare vill jag inte bli undervisad. Jag vill bli utmanad, få följa med i ett problem och vara i dialog med den som skriver.
Som skribent har du några få stycken på dig att fånga läsarens intresse, fortsätter han. Då gäller det att snabbt väcka nyfikenhet med det som är nytt, kontroversiellt eller aha-skapande.
Starta i det specifika, med en scen eller ett exempel. Konkretion skapar dynamik och gör texten levande. Låt stycket mynna ut i ett dilemma, en konflikt eller ett kontroversiellt citat. Använd sedan olika scener och exempel genom texten för att skapa en bra blandning mellan konkretion och abstraktion.
– Jag brukar uppmana forskare som vill skriva för en större publik att samla på sig saker som exemplifierar deras forskning. Allt från nyhetsflödet till filmer, romaner och grälet med din sambo kan användas om de innehåller aspekter som kan illustrera din forskning.
Tunn eller tung fakta
Magnus Linton upplever att många forskartexter antingen är faktatunna eller faktatunga. Vissa texter har spännande analyser, men behöver fler bevis för att bli trovärdiga, andra blir till kataloger av fakta med en trivial analys.
– Texten behöver ge intressanta svar på både vad som har hänt, nya fakta, och varför det har hänt, en unik analys.
Avsluta texten med att ställa en ny utmanande fråga eller ge läsaren en omtumlande aha-upplevelse.
Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet har testat råden. Magnus Linton jobbade där vintern 2017–2018 med att hjälpa medarbetarna att skriva friare.
– Det är svårt att hitta en entydig kausalitet, men det är ingen tvekan om att vi fick mer forskningspengar än någonsin efter att han hade jobbat hos oss, säger prefekten Frans Lundgren.
