Lena Björk Blixt, pressansvarig vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, coachar forskare om journalistkontakter.
– Jag brukar säga så här: det finns två aspekter, den ena är att bli bekväm i intervjusituationen, den andra är att skaffa sig distans till den egna forskningen.
När det gäller att bli bekväm i intervjusituationen har Lena Björk Blixt fyra konkreta råd.
Det första rådet är att svara ”det låter intressant” när man blir uppringd för att grundlägga en positiv inställning.
– Om du boostar dig själv att känna dig positiv blir du mer avslappnad och det blir lättare att fokusera på det du vill få sagt. Och det blir lättare att bygga en relation i stunden till den som intervjuar.
Lena Björk Blixts andra tips är att ge sig själv tid.
– Du måste inte svara på stående fot. Blir du uppringd av en journalist som vill ha en kommentar till något som hänt, säg: ”Jag kan inte ta det nu. Kan jag ringa om 15 minuter?” Men glöm inte att ringa tillbaka.
Det tredje rådet är att förbereda sig för intervjun.
– Tänk igenom dina tre viktigaste budskap. Och koka ner dem i tre enskilda meningar. Vad är det viktigaste, vad är det näst viktigaste och vad är det tredje viktigaste?
Försök dessutom tänka på att journalisten behöver bra citat.
– Våga visa känslor och åsikter. Om det är något du tycker eller känner kan du säga det, det gör texten eller inslaget mer intressant.
Det fjärde rådet för att känna sig lite mer bekväm är att be att få läsa texten innan den publiceras.
– Jag tycker att du ska våga fråga det innan intervjun. Det är inte att visa misstro mot journalisten utan handlar bara om att försöka undvika missförstånd.
– Men begränsa dig till att korrigera faktafel och peta inte i formuleringarna.
När det gäller att skapa distans till sina egna forskningsresultat brukar Lena Björk Blixt poängtera att när man ska förklara komplicerad forskning för en allmänhet kan man inte dyka ner i detaljerna.
– Jag säger till forskarna att de ska ha tre grundfrågor med sig när de berättar om sin forskning. Vad har jag gjort forskning på, varför är det så intressant, och hur kan mina resultat komma till nytta?
Lena Björk Blixt påpekar att de frågorna är en parallell till journalistikens tre grundfrågor: Vad är det som händer, varför är det så och vad händer sedan?
– Tänk också på att nytta självklart inte bara är samhällsnytta utan att all forskning – även grundforskning – lägger pusselbitar till vår världsbild. Jag skrev nyss ett pressmeddelande om kolliderande galaxer, det är ju jättehäftigt att det pågår sådana grejer ute i rymden! Det är inget jag har nytta av i min vardag men det skapar en extra dimension i min existens.
I det sammanhanget menar Lena Björk Blixt att det är bra att fråga sig: Vem är det jag pratar för nu? Vem ska läsa eller lyssna på detta?
– En jättebra övning är att försöka berätta för dina barn, eller bekantas barn, vad du håller på med i forskningen. Barn ger dig 20 sekunder, försök koka ner det du gör till fem korta meningar, med en spännande knorr på slutet. Se dig som en storyteller!
För den vetgirige
Lena Björk Blixt rekommenderar också boken Escape from the Ivory Tower: A Guide to Making Your Science Matter av Nancy Baron. Det är en inspirerande vägledning, inte bara i kontakten med media, utan även hur du når ut med forskning.
