Nifu har undersökt vilken roll professionella rekryterare har. Var fjärde student uppger att agenter hade avgörande eller stor betydelse för valet av lärosäten. Sex av tio som studerar i Storbritannien eller Australien har anlitat rekryteringsagenter.
De stora summor som norska studenter lånar för att studera i utlandet har fått utbildningsminister Torbjørn Røe Isaksen att förespråka studier i Tyskland där norska studenter kan studera gratis. Nifu föreslår också att det upprättas neutrala informationskanaler för att motverka den starka agenteffekten.
– Men man kan inte av rapporten dra slutsatsen att alla som får studieplats genom agenter väljer ”dyra och dåliga utbildningar”, det är också en del som hamnar på lärosäten som har gott renommé. Samtidigt kan de sökande missa information om mindre kostbara alternativ, på grund av att agenterna företräder vissa institutioner, mejlar Elisabeth Hovdhaugen, forskare på Nifu och en av författarna till rapporten.
Rekryteringsagenter jobbar bara mot länder där det finns undervisningsavgifter, ofta college i engelskspråkiga länder.
Agenterna har kontrakt med vissa lärosäten, och försöker styra studenterna till dem. De får ofta procent på undervisningsavgiften, en del tar även ut en förmedlingsavgift. Ett par av de större rekryteringsföretagen som jobbar mot Sverige är Study abroad och Blueberry.
Är inte studievägledare
Den norska studien varnar för att agenter värvar till onödigt dyra och dåliga utbildningar. Hur det är i Sverige finns inga undersökningar om.
Henrik Strömberg Croné, utredare på CSN:s rättsavdelning, påpekar att de utländska lärosäten som svenska agenter arbetar mot i regel har tillräcklig kvalitet för att ge rätt till studiemedel; de håller vad Universitets- och högskolerådet bedömer som godtagbar standard.
– CSN lägger ingen värdering i rekryteringsagenternas verksamhet. Men de värvar kanske inte alltid till utbildningar som ger det bästa akademiska värdet. Agenterna jobbar ju inte i första hand som studievägledare som försöker hitta den ultimata utbildningen för studenten. De jobbar specifikt mot de lärosäten som de har kontrakt med, säger han.
Varför studenter väljer att studera vid ett visst lärosäte utomlands finns det relativt begränsad kunskap om. Däremot har CSN undersökt varför de studerande väljer att studera utomlands på ett mer allmänt plan.
– Våra studier visar att de studerande vill testa något nytt, förbättra sina språkkunskaper och sina möjligheter på arbetsmarknaden. Agenterna påverkar säkert studenternas val till en viss del.
Många studenter har bestämda mål och söker en specifik utbildning, medan andra kan se utlandsvistelsen mer som ett äventyr.
– För de allra flesta ger utlandsstudierna en bra avkastning. Men det förekommer ett slags ”akademisk backpackning”, där det finns en risk att man tar studielån och skuldsätter sig för utbildningar som kanske har ett begränsat akademiskt värde.
Skillnad mellan Norge och Sverige
Olika lärosäten jobbar mer eller mindre aktivt i sin marknadsföring och det slår igenom på antalet studenter.
– Vi ser att många studenter med studiemedel studerar på ett par college i Kalifornien, framför allt Santa Monica College och Santa Barbara City College, säger Henrik Strömberg Croné.
Elisabeth Hovdhaugen påpekar att det finns en skillnad mellan Norge och Sverige som kan förklara varför rekryteringsagenterna verkar vara mera aktiva i vårt grannland.
– Det är en viss skillnad mellan vad man kan få i studiestöd till terminsavgifter mellan Norge och Sverige, där det norska systemet är något mer generöst. Detta har nog också en viss effekt, både på hur många som reser ut för att ta en hel examen och också på hur aktiva agenterna är, mejlar hon.
