Utländska doktorander från länder utanför EU och EES-området är en utsatt grupp när det gäller deras rättighet till sociala förmåner. Succesivt har Försäkringskassan förbättrat sina rutiner men nu har ett nytt problem tillstött. Migrationsverkets långa handläggningstider medför att doktorandernas uppehållstillstånd inte förnyas i tid. Det har av handläggare på Försäkringskassan tolkats som att utländska doktorander inte har rätt till exempelvis föräldrapenning under väntetiden.
Den information som Försäkringskassan gått ut med är motsägelsefull.
– Ett ställningstagande på Försäkringskassans hemsida är mycket oklart och det har tydligen feltolkats både internt och externt, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
En följd att detta är till exempel att en utländsk doktorand, och SULF-medlem, av en handläggare nekades föräldrapenning under hösten 2016. När medlemmen via sitt ombud Robert Andersson begärde omprövning ändrade Försäkringskassan utan diskussion beslutet och beviljade föräldrapenning.
Omfattas sökande av socialförsäkringen?
Universitetsläraren har med anledning av de dubbla budskapen frågat Försäkringskassan vad som gäller när utländska doktorander under perioder saknar giltigt uppehållstillstånd i väntan på besked om förnyat uppehållstillstånd.
– Den grundläggande frågan som Försäkringskassan ska ta ställning till när man ska avgöra om en person har rätt till förmåner är om den som söker omfattas av socialförsäkringen, säger Malin Johansson, specialist inom försäkringstillhörighet vid Försäkringskassan.
Huvudregeln inom den svenska lagstiftningen gällande sociala förmåner är att en person anses som bosatt i landet om han eller hon har för avsikt att bosätta sig här i mer än ett år.
När det gäller själva försäkringstillhörigheten så påverkas den egentligen inte av de här glappen mellan uppehållstillstånd.
– Om en person en gång har bedömts som bosatt i Sverige, det vill säga uppfyllt villkoren för att kunna anses bosatt och omfattas av socialförsäkring, så omfattas man av den så länge man inte lämnar landet, säger Malin Johansson.
Däremot finns det ett krav på laglig vistelse för att anses bosatt i Sverige och för att Försäkringskassan ska kunna betala ut vissa förmåner.
En vanlig fråga är vad som gäller för doktorandens medföljande partner, hustru eller man.
– Det är samma regler för alla, det spelar egentligen ingen roll om du är medföljande eller den person som själv doktorerar, säger Malin Johansson.
Utländska doktorander en hybrid
De sociala förmånerna indelas i bosättningsbaserade och arbetsbaserade. Exempel på de förra är föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, barnbidrag och bostadsbidrag. Till de senare hör föräldrapenning över grundnivå och sjukpenning.
Utländska doktorander är en hybrid när det gäller uppehållstillstånd.
Doktorander har uppehållstillstånd för studier men är undantagna för kravet på arbetstillstånd. Det innebär i praktiken att en forskarstuderande som har doktorandanställning räknas som anställd och har rätt till arbetsbaserade förmåner.
Den som är medföljande familjemedlem kan få uppehållstillstånd för samma tid som doktoranden. Om tillståndet är längre än sex månader kan den medföljande få ett arbetstillstånd.
Arbetsrelaterade förmåner ska inte påverkas
När utländska doktorander får ett glapp mellan uppehållstillstånden, vilket det blir med de långa handläggningstiderna på Migrationsverket, ska det inte påverka de arbetsbaserade förmånerna.
– Har man haft arbetstillståndet längre tid än sex månader så ska man fortsätta vara försäkrad baserat på arbetsbaserade förmåner under tiden som Migrationsverket handlägger det förlängda tillståndet, om man ansöker innan det gamla tillståndet löpt ut och om man inte lämnar Sverige, säger Marie Bromér, verksamhetutvecklare inom föräldraförsäkringen vid Försäkringskassan.
För att medföljande ska få ta del av arbetsbaserade förmåner krävs att även denne arbetar.
När det gäller de bosättningsbaserade förmånerna är det en annan sak.
– Är det så att uppehållstillståndet går ut kan man inte få de bosättningsbaserade förmånerna längre. Utan då får man vänta tills man får en förlängning av uppehållstillstånden från Migrationsverket innan man kan få de förmånerna utbetalda. De kan man få tre månader retroaktivt, säger Marie Bromér.
”Misslyckats att informera”
SULF:s förhandlingschef Robert Andersson kommenterar.
– Det är ju bra besked att det är de här reglerna som gäller vad avser de arbetsbaserade förmånerna. Men tyvärr verkar det som om Försäkringskassan misslyckats med att informera om dem på sin hemsida. Inte heller har man lyckats kommunicera dem till sina handläggare som verkar agera efter andra principer, säger han.
SULF har även uppmärksammat frågan om bosättningsbaserade förmåner under den tid man väntar på beslut.
– Den rättspraxis som nu gäller gör att man, precis som Försäkringskassan säger, i bästa fall kan få sådana förmåner i tre månader retroaktivt vid ett glapp i tillståndstiderna.
Vill se lagändring
– SULF anser att det är orimligt att det blir så om man, under den tid man väntar på beslut, arbetar eller har rätt att arbeta i Sverige och vi vill därför gärna se en lagändring. Det har vi bland annat framfört till regeringen i ett remissvar och vi diskuterar även frågan med Saco, säger Robert Andersson.
Han påpekar också att det som sägs i den här artikeln gäller även arbetskraftsinvandrare som sökt nytt arbetstillstånd, inte bara gruppen utländska doktorander.
