– Inom det forskningsområdet har man ännu inte hittat formen för hur man säkrar kvaliteten fullt ut och inomvetenskapligt diskuterar begrepp och teorier mer kritiskt. Men det har skett en uppstramning sedan 1990-talet, säger Jonny Hjelm.
Han menar att idrottsforskningen idealiserat lek, spontanidrott och äventyrsidrott som något inkluderande och prestationsfritt, och ställt det i kontrast till vad som kallas tävlingsidrott. Men man behöver inte gå längre än till lekforskningen för att där få belägg för att även lek är präglat av allvar, hierarkier och prestation.
– Forskare är ideologiska producenter och påverkar hur människor, inklusive politiker, uppfattar idrott. Om forskarna onyanserat kritiserar tävlingsidrott och systematiskt jämför den med idealiserade fysiska aktiviteter som lek så är det ett uttryck för dålig forskning och i viss utsträckning även för en klasståndpunkt, säger Jonny Hjelm som har kallats för överdriven och orättvis i sin kritik men också fått Svenska idrottshistoriska föreningens pris 2015.
