Sammantaget har personalomsättningen vid landets universitet och högskolor minskat sedan 2020, visar Arbetsgivarverkets statistik. Från att ha varit uppe på 11,9 procent under både 2022 och 2023, landade den på 10,3 procent förra året. Sett till 2025 har Kungliga Konsthögskolan, KKH, högst personalomsättning med 17,8 procent. KKH är det enda lärosätet bland de 32 på listan som har färre än 100 anställda.
Att man ligger i topp när det gäller personalomsättning har främst två orsaker, enligt Rickard Stöhr, personalchef.
– Vi är ett mycket litet lärosäte, vilket gör att utslagen blir större. Vi är någonstans mellan 65 och 70 anställda och det gör att sex eller sju som rör på sig blir tio procent, säger han.
”Vi är ett mycket litet lärosäte, vilket gör att utslagen blir större.”
Rickard Stöhr
För det andra är de flesta av KKH:s lärare anställda enligt den bestämmelse i högskoleförordningen (kap. 4 § 10) där konstnärliga lärosäten kan använda sig av tidsbegränsade anställningar i upp till tio år för att säkerställa aktuell kompetens inom olika konstformer, påpekar Rickard Stöhr.
– Utöver det har vi haft en del sjukdomar och tjänstledigheter som också har gjort att vi har rekryterat vikarier, säger han.
Tvåa på listan över lärosäten med högst personalomsättning 2025 ligger KTH med 16,5 procent. KTH:s tillförordnade personalchef Fredrik Oldsjö ser inte den – jämfört med andra lärosäten – höga personalomsättningen som ett tecken på arbetsmiljöproblem eller missnöje bland de anställda.
– Jag tror att hög personalomsättning förklaras av hur mycket extern finansiering ett lärosäte har. En effekt av hög andel tidsbegränsade medel är att det blir fler tidsbegränsade anställningar, vilket i sig leder till en högre personalomsättning, säger han.
I grunden är rörlighet bland personalen också någonting positivt inom akademin, påpekar Fredrik Oldsjö. Att universitetslärare och forskare flyttar på sig ser han som en naturlig och önskvärd del, eftersom det bidrar till att höja kvaliteten.
– Med postdoksystemet till exempel är det ju meningen att man ska iväg när man har disputerat. Helst till något annat lärosäte, gärna internationellt, säger han.
”Med postdoksystemet till exempel är det ju meningen att man ska iväg när man har disputerat. Helst till något annat lärosäte, gärna internationellt.”
Fredrik Oldsjö
Bland de fast anställda vid KTH upplever han rörligheten som lägre och inom stödverksamheten finns det en del utmaningar när det kommer till att rekrytera samt behålla personal, säger Fredrik Oldsjö.
– Inom IT-området konkurrerar vi med en ganska stor marknad där vi har svårt att stå oss lönemässigt vilket leder till personalomsättning. Också inom ekonomiområdet finns stor konkurrens och rörlighet mellan exempelvis myndigheter i Stockholm.
Om personalomsättning
Utifrån nyanställningar och hur många som slutat uppdaterar Arbetsgivarverket sin statistik om personalomsättning i statlig sektor i december varje år.
Så räknar Arbetsgivarverket på personalomsättning:
För att räkna ut personalomsättningen om färre personer har slutat än nyanställts, delas antalet som slutat under året med genomsnittet av antalet anställda under året samt föregående år.
I det fall att nyanställningar har minskat delas antalet som börjat under året med genomsnittet av antalet anställda under året samt föregående år.
Källa: Arbetsgivarverket
I andra änden av listan har Högskolan i Skövde allra lägst personalomsättning, med 4,5 procent 2025. Vid Högskolan Dalarna låg personalomsättningen på 5 procent förra året. Anna-Karin Mässing, HR-chef vid Högskolan Dalarna, påpekar att det är svårt att dra slutsatser om personalomsättning genom att jämföra lärosätena med varandra.
– Det är svårt att säga om en generell nivå är den rätta eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan lärosätena, säger hon.
Storlek, geografiskt läge, ämnesområden och andelen tidsbegränsade anställningar är faktorer som påverkar, beskriver Anna-Karin Mässing.
– Akademin är en sektor där det finns en naturlig rörlighet, framför allt om man tänker på yngre forskare och tidsbegränsade akademiska tjänster. Därför är det viktigt att inte bara titta på själva procentsatsen utan också på sammanhanget bakom siffrorna, säger hon.
I grunden tycker hon att en lägre personalomsättning är någonting positivt. Högskolan Dalarnas HR-avdelning arbetar därför aktivt kring arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor samt kompetensutveckling för att kunna bibehålla en godkänd nivå på personalomsättningen, enligt Anna-Karin Mässing.
– Vi är ju ett mindre lärosäte i en inte jättestor stad och det är inte superlätt med rekryteringar. Det är viktigt att vi har en hållbar verksamhet så att vi inte tappar kompetens och medarbetare, och vi ser inte att vi har något problem med det, säger hon.
”Om vi på Högskolan Dalarna – storleksmässigt och i vår region – skulle ha en personalomsättning på 10 procent skulle jag vara orolig.”
Anna-Karin Mässing
Var gränsen går för en godkänd nivå personalomsättning eller inte kan Anna-Karin Mässing inte avgöra exakt. Men hon är nöjd med lärosätets 5 procent.
– Jag vet inte vilken nivå den skulle behöva vara på för att vara ett problem, men om vi på Högskolan Dalarna – storleksmässigt och i vår region – skulle ha en personalomsättning på 10 procent skulle jag vara orolig, säger Anna-Karin Mässing.
Personalomsättningen vid universitet och högskolor är något högre än i statlig sektor som helhet, där den var 9,4 procent förra året. Den siffran gäller myndigheter med fler än 100 anställda.
