Att göra den europeiska högre utbildningen mer samordnad är ett projekt som pågått en längre tid, men en gemensam examen saknas. Hittills har det talats en del om det, men detta är första gången det kommer konkreta förslag.
– Frågan om en europeisk examen är högt upp på agendan inom den europeiska universitetsvärlden. Detta har diskuterats en del de senaste två åren. Kommissionen har ju även prioriterat europeisk examen och bland annat inkluderat det i den europeiska universitetsstrategin, förklarar Magnus Hallbåter, utredare på avdelningen för verksamhetsstöd på Universitets- och högskolerådet, UHR.
Nu har alltså utbildningsministrarna inom EU tagit fram de första riktlinjerna till hur projektet ska kunna föras framåt rent praktiskt. Meningen är att de enskilda ländernas utbildningsdepartement, EU-kommissionen, lärosäten och näringsliv ska arbeta på detta tillsammans.
Ministerrådet vill att kommissionen leder arbetet och ser till att högskolevärlden blir rejält involverad, så att examen verkligen kommer att fungera när den väl blir verklighet.
2029 kan ministerrådet komma att ta ett beslut.
– Det som framgår av det nya förslaget är att det ska bli färre administrativa hinder, vilket skulle vara väldigt positivt. Samtidigt tror jag att detta är svårt, eftersom varje land har sina regler och sitt språk. Vid gemensamma program måste man komma överens med sina samarbetspartner, om till exempel hur examensbeviset ska se ut, vilket språk utbildningen ska föras på eller om det ska gå att ha distansundervisning, konstaterar Susanna Björklund, avdelningschef för examen vid Lunds universitet.
Ministerrådet poängterar att märkningen av en EU-examen ska vara en garanti för att utbildningen hållit högsta kvalitet.
– Vi fortsätter att föra diskussioner med, och stödja lärosäten, i deras internationella och europeiska arbete, om ett europeiskt perspektiv med de svenska lärosätena. 25 svenska lärosäten är med i EU-allianser och vi stärker erfarenhetsutbytet dem emellan. Vi för även en dialog med UKÄ och lärosäten om gemensamma program, med fokus på vad som i dagsläget fungerar. Mycket av detta arbete kan vara till nytta i fortsatt svensk och europeisk dialog om europeisk examensmärkning och examen, säger Magnus Hallbåter.
Vad kan detta förslag innebära för den svenska universitetsvärlden?
– Det finns redan möjlighet att samarbeta och utfärda gemensamma examina över gränserna i Sverige. Vi har samarbeten med utländska lärosäten för gemensamma utbildningar, så kallade gemensamma program. Det kanske inte blir så stora skillnader just för oss, men däremot i många andra länder inom EU, förklarar Susanna Björklund.
– Vi har redan en stor flexibilitet i Sverige, där studenter kan sätta ihop en egen examen och där ett halvår på ett annat lands universitet kan tillgodoräknas här. I andra länder får jag uppfattningen att utbildningarna är mer låsta. Europeisk examen kan möjliggöra för dessa länder att utveckla gemensamma program.
I Sverige finns ett lagligt hinder för att en eventuell EU-examen ska kunna godkännas.
– Om examen blir verklighet kommer vår högskoleförordning att behöva se över. I dag finns enbart generella-, konstnärliga- samt yrkesexamina. Om vi ska ha en EU-examen måste den läggas till i förordningen, konstaterar Magnus Hallbåter.
