Det treåriga forskningsprojektet har finansiering från Vetenskapsrådet och bär namnet Sila mygg och svälja kameler? En ändamålsenlig etikprövning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
– Vår ingång i projektet är att det är viktigt att forskning bedrivs på ett etiskt sätt, men att etikprövningslagen kastar ut ett mycket brett nät. Omvänt kan det också finnas etiska problem som inte fångas upp av lagen, säger Lena Wahlberg som är docent i allmän rättslära vid Lunds universitet.
Utöver ytterligare en rättsvetare, ingår två etiker i forskargruppen.
– Vi vill gå till botten med vilka värden lagen avser värna och om den gör det på ett effektivt sätt eller om det går att förbättra lagen för att göra den mer träffsäker, säger Lena Wahlberg.
Detta kommer de att göra bland annat genom empiriska studier om vad Etikprövningsmyndigheten och Överklagandenämnden för etikprövning slår ner på, jämförelser med vad som kan antas vara viktigt utifrån värdena som lagen ämnar skydda, och intervjuer med forskare om hur de har påverkats av lagen.
Trubbigt verktyg
Bakgrunden är kritiken från humanistiskt och samhällsvetenskapligt håll att etikprövningslagen främst är utformad för medicinsk forskning och är ett trubbigt verktyg för att säkerställa god etik inom andra vetenskapsområden.
Lagen har bland annat fått kritik för att forskning på känsliga personuppgifter alltid måste etikprövas, även när personen själv offentliggjort dem – till exempel en riksdagsledamots politiska uttalanden. Inom språkvetenskap kan problematiken handla om att språk kan avslöja etnicitet även om det inte är syftet.
En forskningsperson som intervjuas kan också själv råka nämna känsliga personuppgifter, vilka forskaren i lagens mening då behandlar även om detta inte ens är relevant för studien. Och var går gränsen för vilken sorts psykisk påverkan på forskningspersonerna som är tillståndspliktig? Räcker det med att försöka få dem att skratta?
– Syftet med etikprövningen är att skydda enskilda människor, deras integritet och människovärdet, men lagen tillämpas också där de riskerna är obefintliga eller väldigt små. Det skapar mycket arbete för forskarna och kan leda till att forskarna undviker att göra viss forskning, säger Lena Wahlberg.
”Inte rimligt”
Forskning på personuppgifter om brott är också tillståndspliktig och från rättsvetenskapligt håll finns kritik mot att till exempel forskare i straffrätt då behöver etiktillstånd när de analyserar vägledande och publicerade domar för att ta reda på hur en bestämmelse i brottsbalken ska tolkas.
– Det är helt i linje med hur etikprövningslagen är formulerad, men det finns en allmän uppfattning om att det inte är rimligt, säger Lena Wahlberg.
Vissa menar även att krav på etikprövning av offentligt material skulle strida mot grundlagens offentlighetsprincip. Överklagandenämnden för etikprövning har gjort en annan bedömning, vilken inte har prövats rättsligt på annat håll.
”Har inte utretts ordentligt”
Som lagen är formulerad finns det enligt Lena Wahlberg inga undantag från tillståndsplikten, även om forskningen inte skulle innebära risk för skada. Däremot ger lagen möjlighet för regeringen att föreskriva om undantag, ett mandat som regeringen har delegerat till Etikprövningsmyndigheten. Detta verktyg för att avgränsa lagen har inte använts.
– Man kan tycka att det borde ha gjorts, men det har inte utretts ordentligt. Vi kommer bland annat att titta på om vissa frågor rent rutinmässigt skulle kunna plockas ut på förhand så att Etikprövningsmyndigheten inte behöver bedöma dem, säger Lena Wahlberg.
Hon tillägger att lagar aldrig blir perfekta instrument och att man inte får glömma att nuvarande lag också tillämpas på forskning som behöver etisk granskning, men att de fallen inte uppmärksammas lika mycket.
– Vi ska titta på hur stora nackdelarna är att lagen också täcker in etiskt oproblematiska fall, och om det är värt det för att den också fångar upp de problematiska fallen, eller om lagen kan bli mer ändamålsenlig.
