Nyligen granskade Universitetsläraren hur tre privata forskningsfinansiärer fördelade forskningsmedel mellan könen. Männen hade en högre beviljandegrad i alla anslagstyper utom en. Men hur ser finansiärernas formella jämställdhetsarbete ut?
Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden säger att deras mål är att 45 respektive 50 procent av de forskare som beviljas anslag ska vara kvinnor. Men det finns inte utskrivet som ett formellt mål i något styrdokument. Det finns inte heller någon jämställdhetsstrategi för forskningsfinansieringen.
– Vi diskuterar könsfördelningen på alla möten, men vi har inte skrivit in det i någon särskild målskrivning. Det viktigaste är att de sökande bedöms på kvalitet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hur ser du på att män och kvinnor kan bedömas olika i beredningsprocessen? Något som bland annat Vetenskapsrådets jämställdhetsobservatörer visat på.
– Den diskussionen känner jag inte igen.
Kan inte förändringsarbete behöva struktur med mål som följs upp?
– Förändringsarbete sker inte bara för att det finns en skriven målbild. Det sker framför allt när man har insikt och ett aktivt arbete.
Professor Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden, är positiv till att ta fram en jämställdhetsstrategi.
– Det är en intressant fråga som vi skulle kunna lyfta i arbetsutskottet och forskningsnämnden.
Universiteten kan tvingas kvotera
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KAW, är den enda av de tre som säger sig ha en jämställdhetsstrategi. Men när Universitetsläraren ber att få ta del av dokumentet nekar verkställande ledamoten Göran Sandberg.
I ett mejl hävdar han att ett av målen i strategin är att andelen beviljade kvinnor över en femårsperiod ska motsvara andelen kvinnliga forskare bland universitetens nomineringar. Snittbeloppen ska också vara jämnt fördelade mellan könen. För att ta sig dit ska KAW prioritera kvinnan när en man och en kvinna får samma betyg. Stiftelsen ska också verka för att universiteten ska nominera lika många kvinnor som finns bland de potentiellt sökande forskarna.
Enligt Göran Sandberg har styrelsen två år i rad påpekat för universiteten att de nominerar för få kvinnor.
– Vi kommer att ta diskussionen en gång till med universiteten. Om inte andelen kvinnliga sökande går upp för projektanslagen i nästa ansökningsomgång kommer vi att kvotera, säger han.
KAW kommer också att ta upp frågan med Kungliga Vetenskapsakademien, som ansvarar för att bevilja anslag till stiftelsens Matematikprogram. Det behöver göras en analys av hur många potentiella kvinnliga sökande som finns och sätta upp jämställdhetsmål.
– Jag kan inte svara på var det ska ligga, men det ska stå i relation till hur många kvinnliga matematiker det finns inom akademin. Vi hoppas att ha mål klara till nästa utlysning.
Annat jämställdhetsarbete
För att få fler kvinnor att etablera sig som forskare har Cancerfonden infört tjänster för yngre forskare. Bland dem är kvinnorna i majoritet.
Fonden har också tagit fram statistik från 2006–2016 som visar att fler män söker anslag.
Den vetenskapliga sekreteraren Anna Karlsson säger att de också ska titta närmare på könsfördelningen när det gäller ålder och ämnen.
Hjärt-Lungfonden har arrangerat möten för kvinnliga forskare, bland annat för att förstå deras utgångspunkt bättre. Det har lett till att könsfördelningen diskuteras under bedömningsprocessen och alltid redovisas för styrelsen i samband med beslut om anslag.
– Vi uppmuntrar också kvinnor att söka och när vi tillsätter tjänster för yngre forskare försöker vi anställda så många kvinnor som möjligt, säger Kristina Sparreljung.
Jämnt och ojämnt i styrelser
I styrelsen för KAW sitter åtta män och en kvinna. Ordförande Peter Wallenberg avböjer en intervju, men ger en kommentar per mejl via sin kommunikationsansvarige Oscar Stege Unger:
”Vi jobbar aktivt för att erhålla en bättre könsfördelning i styrelsen och förväntar oss resultat i takt med att individuella styrelseledamöters mandatperioder löper ut.”
I Hjärt-Lungfondens styrelse och forskningsråd är siffrorna jämna. Samma sak gäller för Cancerfondens styrelse och forskningsnämnd.
Cancerfonden har också nio prioteringskommittér. I sex av kommittéerna dominerar männen, i hälften av dem består gruppen av sju män och en kvinna.
– Det är inte tillräckligt bra, vi måste ha minst tre kvinnor av åtta ledamöter. Det är ett svårt pussel att få med kompetens, geografi och könsrepresentation. Det är fler kvinnor som tackar nej till uppdraget än män. Vi får fråga fler kvinnor och det är svårare att hitta dem, säger Anna Karlsson.
KAW har som mål att 40 procent av stiftelsens internationella utvärderare ska vara kvinnor, men dit har de inte nått än. Utvärderarna tar inte med jämställdhet i beräkningen när de analyserar ansökningarna.
