Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har reagerat på, som man uppfattar, inkonsekventa och godtyckliga bedömningar av lärosätenas utbildningar. Den granskningsgrupp som SUHF har tillsatt har funnit en rad exempel på inkonsekvens i bedömningen som att 34 procent disputerade lärare på lärarutbildningen i Gävle bedöms som ”otillfredsställande” medan andra lärosäten med 30 procent disputerade har fått godkänt. Eller att man anser att 13 procent disputerade lärare på sjuksköterskeutbildningen i Blekinge är för lite, medan nio procent disputerade vid Mittuniversitetet är ok.
SUHF hävdar att det är oklart hur HSV:s granskningsgrupper väljs ut och att redovisningen av vilka kvalifikationer granskarna har skiljer mellan olika ämnen, för vissa uppges att de har ämnesexamen, för andra inte.
Förbundet vänder sig också mot att utvärderingarna byggdes upp för att vara ett instrument för dialog mellan lärosätena och Högskoleverket istället har blivit ett sätt att godkänna eller underkänna utbildningar.
För lite fokus på resultat
En annan kritik är att kriterierna förändras under tiden granskningarna görs och att kriterierna ibland inte ens går att urskilja i efterhand.
– Kriterierna måste bli tydligare. De måste vara fastställda i förväg och inte ändras på vägen, säger Göran Bexell.
SUHF kritiserar också HSV för att man inte utgår från ett tydligt kvalitetsbegrepp.
– Vår uppfattning är att man måste fast-ställa vad kvalitet är, inte göra så som Högskoleverket svarade vid en hearing nyligen: ”kvalitet är vad HSV mäter”.
En central punkt i kritiken är att Högskoleverket i mycket liten utsträckning försöker mäta vad studenterna lär sig utan i första hand tar upp utbildningarnas grundförutsättningar, som andelen disputerade lärare.
– Det är alldeles för stort fokus på förutsättningar och process och alldeles för lite på resultat.
Kritiken innebär också att SUHF anser att granskningarna inte är rättssäkra, lärosätena vet inte efter vilka kriterier de bedöms.
För att höja rättssäkerheten vid granskningarna anser SUHF att Högskoleverkets beslut måste gå att överklaga.
– Eftersom utvärderingarna används för att ifrågasätta examensrättigheter, ska lärosätena ha rättighet att svara och överklaga.
En del i rättsosäkerheten är att olika utbildningar verkar bedömas efter olika kriterier:
Vid läkarutbildningar och sjuksköterskeutbildningar redovisas hur stor andel av lärarna som har läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen medan det inte finns någon redovisning av hur många lärare på lärarutbildningarna som har lärarexamen. Och andelen disputerade lärare redovisas noga vid alla utbildningar utom vid läkarutbildningen. Samma utbildning vid olika lärosäten bedöms av olika grupper av bedömare utan att det ibland framgår och utan att det redovisas hur man arbetar för att de olika gruppernas bedömningar ska bli likvärdiga.
Rapporten med granskningen av Högskoleverkets utvärderingar godkändes av SUHF:s Förbundsförsamling som samlades 11 november av i Lund.
– Vi hoppas att Högskoleverket i dialog med SUHF vill förbättra systemet och att man finner interna lösningar för att möjliggöra detta, säger Göran Bexell.
Universitetskansler Anders Flodström håller inte med om kritiken mot Högskoleverkets granskningar.
– Det är viktigt att framhålla att våra bedömare gör en helhetsbedömning av kvaliteten. Man kan inte, som SUHF gör, plocka ut en
enskild aspekt av en bedömning och förvåna sig över att olika resultat leder till olika slutomdömen, säger han.
Däremot håller han med om behovet av dialog.
– Vi behöver självklart en bättre dialog med SUHF, säger Anders Flodström.
Fotnot: SUHF:s rapport finns att läsa på www.suhf.se och Högskoleverket har publicerat ett svar på www.hsv.se.
PER OLOF ELIASSON
