Enligt Carl Falck verkar utredarna ha tänkt så här:
1. Nuvarande regler hindrar lärosätenas utveckling.
2. Vi tar bort alla regler.
3. Regler behövs inte utan lärosätena får göra som de vill.
– Jag uppfattar det som hela havet stormar. Det är omöjligt att förutsäga hur det kommer att se ut på exempelvis Göteborgs universitet om fem år om förslaget går igenom, säger han.
– Utredningen har preciserat vilka regler man vill ta bort, men inte talat om vad man ska ersätta dem med. Många grundläggande regler kommer att bli upp till lärosätena själva att besluta om, men utredaren ”förutsätter” att de ska följa vissa av utredningens intentioner.
– Jag ifrågasätter om det är rätt väg att gå.
Carl Falck påpekar att de nuvarande centrala reglerna i Högskoleförordningen och Högskolelagen kan verka hindrande för utvecklingen, men att fasta regler också ger en trygghet.
–Det gäller att hitta en balans mellan central styrning och lokala möjligheter till initiativ. Det är ett märkligt resonemang att man i utredningen inte vill reglera utan man ”förutsätter” att lärosätena ska göra på vissa sätt.
Utredningen vill skapa en helt ny typ av juridisk person: självständiga lärosäten. Även om de självständiga lärosätena ägs av staten är de inga statliga myndigheter. Konsekvensen blir att den offentligträttsliga lagstiftningen inte gäller.
Visserligen ska enligt förslaget ett antal lagregler ”föras tillbaka” till lärosätena, som offentlighetsprincip och sekretessregler. Men lärosätena ska vara självständiga subjekt och kan alltså själva bestämma sin organisationsform.
– Att man ska tillämpa bestämmelser som offentlighetsprincip och sekretessbestämmelser gäller den nya juridiska personen självständigt lärosäte. Men lärosätet kan välja att lägga själva verksamheten i ett bolag och där är det aktiebolagslagen som gäller. Där är man till exempel inte skyldig att lämna ut handlingar enligt offentlighetsprincipen.
Kan inte överklaga
Och den offentlighet som omger till exempel tillsättningen av statliga tjänster gäller inte i ett bolag. I ett bolag försvinner möjligheten att överklaga tillsättandet av tjänster och möjligheten att ta del av ansökningshandlingarna, konstaterar han.
– Tillsättningsärenden tar väldigt lång tid i Sverige idag. Samtidigt är det en kvalitetsgaranti och innebär en rättssäkerhet. Det är betydligt bättre att man behåller dagens system men snabbar upp processen genom att betala de sakkunniga bättre så de kan prioritera tillsättningsutlåtanden.
Utredningen föreslår att Högskoleförordningen ska avskaffas.
– Det kan tyckas vara en förbättring att de ”generösa” reglerna om tidsbegränsade anställningar i Högskoleförordningen försvinner och ersätts med LAS. Men en konsekvens blir till exempel att varje lärosäte själv avgör hur det ska tillämpa ärenden som befordran från adjunkt till lektor och från lektor till professor.
Och regler för befordran behöver inte bli samma vid Uppsala universitet som vid Lunds universitet.
– Att det blir helt och hållet beroende på respektive lärosätes regler är otillfredsställande och skapar stor osäkerhet.
Högskoleförordningens definitioner av kraven för olika tjänster tas bort, tjänsteinnehållet blir upp till lärosätena själva. Och vem som är behörig som lektor eller professor kan varje lärosäte själv besluta om.
– Det blir fritt fram att bestämma vilka krav man ska ha för att exempelvis utnämnas till professor. Även vilka lärarkategorier som ska finnas är öppet. Man tar alltså bort all central reglering av tjänsterna och lägger det på det lokala lärosätet och ”förutsätter” att lärosätet reglerar detta på ett bra sätt.
Han noterar att om utredningens förslag går igenom så betyder förslagen i Befattningsutredningen ingenting, eftersom lärosätena själva kommer att bestämma vilka befattningar de vill ha.
– Även om LAS ska gälla så ligger det utanför LAS hur man organiserar verksamheten. När man tar bort Högskoleförordningen och Högskolelagen blir man fundersam, säger Carl Falck.
Granska sig själva
Utredningen vill att pensionsreglerna och kollektivavtal ska vara kvar.
– Men arbetstidsavtal och så vidare kan bli helt olika i Kristianstad och i Karlstad.
Det föreslås också i utredningen att lärosätena själva kommer att få det huvudsakliga ansvaret för att upprätthålla och utvärdera kvaliteten.
– Att lärosätena ska granska sig själva tycker jag är mycket tveksamt. Det är en märklig konstruktion att låta varje lärosäte bestämma sina egna regler och själva utvärdera verksamheten utifrån de reglerna.
Konsekvensen av den nya juridiska formen självständigt lärosäte kan bli långtgående. Carl Falck tar upp ett par punkter.
1. Den nya juridiska personen självständigt lärosäte kan gå in i ekonomiska åtaganden som att bygga studentbostäder eller starta företag. Verksamheter som kan vara ekonomiskt riskabla.
2. Statliga myndigheter kan inte gå i konkurs, men det kan de nya självständiga lärosätena.
Garanten för att en högskola inte ska gå i konkurs kommer att vara Akademiska hus, som via ett holdingbolag ska ägas gemensamt av samtliga lärosäten.
– Man kan fråga sig hur det här är tänkt, säger han och fortsätter:
– Idag har Akademiska hus som huvudsyfte att förvalta bostäder på ekonomiskt effektivaste sätt. Om Akademiska hus, som utredningen föreslår, ska vara garant för lärosätenas ekonomi och lämna borgen när lärosätena tar upp lån innebär det en slags bankverksamhet.
– Och för att kunna få de marginaler som behövs för en sådan bankverksamhet kommer Akademiska hus att behöva ta ut högre hyror.
Han tillägger:
–Tänk scenariot att en liten högskola satsat mycket pengar i ett samarbetsprojekt med det lokala näringslivet och konjunkturen vänder, företagen hamnar på obestånd och samarbetsprojektet havererar. Eller bara att högskolan profilerat sig starkt med utbildningar som studenterna sviker. Då kan konkursen vara nära. Högskolan går då till Akademiska hus som beviljar nödlån. Men samtidigt ställer Akademiska hus kravet att högskolan ska komma i ekonomisk balans och lägger upp en återbetalningsplan.
– Om ekonomin i en högskola går i botten blir det nödvändigt att säga upp personal och man kan frestas att försämra villkoren för de anställda. Och finns det inte några centrala regler kan man börja tulla på kvaliteten; sänker man kraven för en professorstjänst kanske det blir billigare att anställa, säger Carl Falck.
Utredningen planeras gå ut på remiss i början av året.
PER-OLOF ELIASSON
