– JAG STÅR TyDLIGT för ökad autonomi för KTH, säger rektor Peter Gudmundson, som dock inte specifikt vill hävda att KTH måste bli något annat än en myndighet.
– Men vi vill att lärosätena ska ha ökad frihet, vilket gör det lättare för oss att sluta avtal, att starta verksamheter och att gå in i bolag, även om det sistnämnda inte är det mest prioriterade.
Som exempel på att myndighetsformen innebär begränsningar nämner Peter Gudmundson att det krävdes riksdagsbeslut för att KTH skulle kunna gå med i ett större europeiskt projekt.
– Riksdagen gick visserligen på vår linje, men det tog tid. Jag hoppas att Utbildningsdepartementet inom ett år kan komma med konkreta förslag i den här frågan.
"Frågan" är alltså det man kan kalla efterspelet till autonomireformen, som inte innebar den förändring, bort från myndighetsformen, som hade föreslagits i Daniel Tarschys autonomiutredning.
Beslutet att universitet och högskolor skulle fortsätta att vara myndigheter togs bland annat med anledning av att de flesta universitet och högskolor, enligt sina remissvar, ville behålla den rådande förvaltningsformen.
ETT MINDRE ANTAL lärosäten företrädde dock en mer positiv hållning till en autonom form. Förutom KTH uttryckte också SLU, Mittuniversitetet och Linköpings universitet vilja att bli något annat än myndigheter.
– Frågan har inte varit uppe på styrelse nivå sedan autonomiremissen var aktuell, men vi har fortfarande samma uppfattning, även om det naturligtvis beror på vilken utformning det får, säger Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet.
På universitetet tror man att en friare förvaltningsform skulle kunna innebära "stötdämparmekanismer" i form av en långsiktighet som Mittuniversitet inte har nu, i förhållande till uppdragsgivaren staten.
Inte heller Linköpings universitet, som stod för ett offensivt remissvar i riktning mot ökad autonomi, har ändrat sig. Den form som ligger närmast till hands är att bli stiftelse, istället för myndighet.
– Vi är intresserade av en dialog med regeringen kring detta, säger universitetsdirektör Curt Karlsson som betonar vikten av ekonomiska förutsättningar och relaterar till att Chalmers universitet och Högskolan i Jönköping kunde bli stiftelser med hjälp av medel från löntagarfonderna.
– Och vi vill ju inte bli en fattigstiftelse.
Curt Carlsson menar att innehållet i den senaste budget propositionen tyder på att regeringen fortfarande har förhoppningar om att stiftelse formen ska kunna vara ett alternativ till myndig heter.
I PROPOSITIONEN HETER det bland annat att "det finns skäl att pröva om fl er statliga lärosäten bör och kan ges möjlighet att ombildas till stiftelsehögskolor".
Regeringens motivering för förändring är bland annat att stiftelsehögskolorna "numera är en väl beprövad form för högskoleverksamhet i Sverige och möjliggör för lärosätena att på ett fl exiblare sätt hantera omvärldsförändringar".
Genom att stiftelsehögskolor inte har staten som huvudman "skapas dessutom större mångfald inom högskolesektorn".
Hur avsikter och förhoppningar ska realiseras återstår dock att se. Regeringen har "påbörjat ett arbete i syfte att pröva om några lärosäten skulle kunna ges möjlighet att ombildas från myndigheter till stiftelsehögskolor".
Vad som krävs är bland annat förändringar av nuvarande stiftelselag och, enligt budgetpropositionen, ska regeringen "ytterligare utreda frågan och därefter återkomma till riksdagen".
I dagsläget bereds stiftelsefrågan inom regeringskansliet, av både Justitiedepartementet och Utbildningsdepartementet.
