– Den övergripande slutsatsen är att sektorn som helhet tycks ha klarat den chock som pandemin inneburit relativt väl, trots allt. Det har förstås varit stora påfrestningar på studenter och anställdas arbete och hälsa. Högskolan har uppenbarligen förändrats, men förhoppningsvis inte skadats, åtminstone inte långsiktigt.
Det sade Universitetskanslersämbetet, UKÄ:s, generaldirektör Anders Söderholm när UKÄ:s andra delrapport om pandemin presenterades vid ett onlineseminarium 8 december.
Johan Gribbe, ansvarig för rapporten som bygger på ett stort antal undersökningar, sammanfattar resultaten för Universitetsläraren.
– Att universitet och högskolor så snabbt lyckades ställa om undervisningen till distans är imponerande. Det är också imponerande att de lyckades upprätthålla omfattningen på undervisningen. Studenterna har inte fått väsentligt mycket mindre lärarledd undervisning, säger han och lägger till:
– Men man får inte glömma att både studenter och forskande och undervisande personal har varit utsatta för stora påfrestningar. Det är många som arbetat väldigt hårt. Pandemin har också i många avseenden inneburit försämrad arbets- och studiemiljö.
Ekonomi och genomströmning klarade sig
Johan Gribbe spaltar upp olika områden inom högskolan som har påverkats i olika utsträckning. Den första kategorin är ett antal områden som påverkats i liten utsträckning.
– Lärosätenas ekonomi har varit ganska opåverkad av pandemin. Där ser man bara två tydliga effekter. Den ena är minskade driftskostnader till följd av minskat resande. Den andra är att förbrukningen av forskningsmedel har sjunkit. Forskarna använde mindre av sina externa medel under 2020. Staten har också skjutit till medel för att öka antalet studieplatser och intäkterna från betalande studenter har inte minskat.
Inte heller har studenternas flöde genom högskolan påverkats i någon högre utsträckning.
– Under pandemin har högskolorna antagit fler studenter och prestationsgraden har påverkats i liten utsträckning. Dessutom har antalet avlagda examina ökat de två senaste läsåren. Etableringen på arbetsmarknaden har inte heller påverkats negativt i någon större utsträckning.
Johan Gribbe urskiljer en andra kategori som har påverkats mera av pandemin men där omställningen på det stora hela gått bra.
– Dit hör undervisningen, som jag nämnde tidigare. Också den verksamhetsförlagda utbildningen i vården har man lyckats att hantera trots tidiga farhågor om motsatsen. Men det är viktigt att understryka att det är många som arbetat hårt för att åstadkomma de resultaten.
Undervisningskvaliteten påverkades
Johan Gribbes tredje kategori är områden där pandemins påverkan har varit större.
– Ett sådant område är kvaliteten i undervisningen. Vi har inte genomfört någon utvärdering av kvaliteten i utbildningen under pandemin. Men det finns tecken på att den har påverkats. Om man frågar lärarna menar de att kvaliteten är oförändrad, men om man frågar studenterna är de generellt nöjda med undervisningen under pandemin men de anser att kvaliteten sjunkit ett snäpp. En tredjedel av studenterna menar att brist på digital kompentens hos lärarna påverkat kvaliteten på undervisningen negativt.
Rapporten visar att trots omställningen till distansundervisning ger 77 procent av studenterna utbildningens kvalitet betyget bra eller mycket bra. En jämförelse är att i Studentspegeln 2016 gav 91 procent av studenterna det sammanfattande betyget bra eller mycket bra.
– Och så får vi inte glömma att examinationer har varit problematiska under pandemin med många disciplinärenden som följd. Vi ser också att den sociala snedrekryteringen ökat, säger Johan Gribbe.
Negativ påverkan för doktorander
Även många av doktorandernas forskarutbildningsmiljöer har påverkats negativt.
– Det intellektuella utbytet och kontakterna med andra doktorander och forskare har försämrats. Här har utländska doktorander mer negativa erfarenheter, de känner sig mer isolerade.
Genomgående kan man se att kontaktytorna inom systemet har försvagats.
– Kontakter mellan studenter, mellan studenter och lärare, mellan forskare, mellan doktorander och handledare. Det är inget vi på UKÄ brukar mäta, men det framkommer både i kvantitativa undersökningar och i intervjuer.
Också studentmobiliteten har minskat kraftigt. Utbytesprogrammen har påverkats mest. Freemovers har påverkats mindre. Enligt en graf som visas på seminariet har antalet betalande freemovers minskat något medan antalet icke betalande freemovers i stället har ökat under pandemin.
– Det finns tecken på att den inresande studentmobiliteten har återhämtat sig. För utresande saknas ännu uppgifter för höstterminen 2021, men det kommer sannolikt att finnas färre tillgängliga utbytesplatser detta läsår för de som vill resa ut, framför allt till länder utanför Europa, säger Johan Gribbe.
När det gäller forskningen är det svårt att ge en samlad bild.
– Vi ser att forskarnas svar är väldigt blandade, olika forskningsområden skiljer sig väldigt mycket åt. Men generellt ser vi att datainsamling har varit ett problem. Det ligger också i linje med svaren vi fått i doktorandenkäten. Forskare inom humaniora och samhällsvetenskap verkar ha haft svårast med inhämtningen av material, till stor del beroende på att arkiv och bibliotek har varit stängda.
”Campusaktiviteten på väg tillbaka”
UKÄ har även via mobildata studerat återgången till campus under höstterminen 2021. Aktiviteten på campus under läsperiod ett låg i nivå med höstterminen 2020 men långt under aktiviteten höstterminen 2019. Från och med starten av läsperiod två har aktiviteten ökat betydligt.
– Aktiviteten är alltså på väg tillbaka, men det är fortsatt långt till normalnivån. Vi kommer att följa aktiviteten på campus fram till slutet av nästa år. Det blir en liten pusselbit i de bestående effekterna av pandemin. Kommer vi tillbaka på samma aktivitet på campus som vi hade innan, eller blir distansundervisning en så pass betydande del att det syns på mobiltelefonaktiviteten? sade utredaren Fredrik Svensson vid seminariet.
Johan Gribbe, är det något som är förvånande i den här rapporten?
– Jag blev överraskad över hur högt betyg studenterna ger sin utbildning.
Med vissa reservationer är studenterna nöjda med undervisningen. Men jag vill inte släta över att många fått försämrad studiemiljö och fått jobba hårt. Förvånande är också att den inresande studentmobiliteten återhämtat sig så pass snabbt. Enligt preliminära uppgifter är den hösten 2021 tillbaka på nivån innan pandemin, säger han.
UKÄ:s slutrapport om pandemin ska slutredovisas 1 december 2022.
