Att denna offentlighet liksom högskole-Sverige är en relativt liten och därför överlappande värld återspeglas i sådant som att den som är utsedd att nominera ledamöter i en lärosätesstyrelse samtidigt själv kan ingå som ledamot i ett annat lärosätes högsta beslutande organ.
I april förra året utsåg regeringen styrelser för 30 statliga universitet och högskolor, 238 personer för perioden 1 maj 2020 till 30 april 2023. Av dessa är 97 nya namn.
Förordnandena föregås av en process där regeringen först har utsett två nomineringspersoner för respektive lärosäte, nomineringsduon lämnar därefter förslag till åtta externa styrelseledamöter (inklusive ordförande). Utifrån dessa förslag fattar regeringen beslut.
Bland nomineringspersonerna återfinns tidigare rektorer som får föreslå styrelse till sina gamla lärosäten, Anders Hallberg för Uppsala universitet, Kåre Bremer för Stockholms universitet och Göran Sandberg för Umeå universitet.
Man kan också notera att några nomineringspersoner samtidigt återfinns som styrelseledamöter i ett annat lärosäte – förutnämnde Anders Hallberg sitter i Göteborgs universitets styrelse, Ann Fust som nominerar till Högskolan i Gävle återfinns i Karlstads universitets styrelse och Amelie von Zweigbergk som sitter i styrelsen för Högskolan i Halmstad nominerar till Högskolan i Borås.
Sex nya ordförande
Bland de nya namnen (från 2020) finns sex nya ordförande, i Uppsala universitet Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund. Styret vid Stockholms universitet leds av förre justitierådet Mats Melin som också är ordförande i Coronakommissionen.
Luleå tekniska universitets styrelse leds av Eva Hamilton, och i Linnéuniversitetet är Kerstin Hermansson, styrelseledamot i Swedbank, ordförande.
Tidigare rektorn vid Högskolan i Borås, Björn Brorström (som också sitter i nomineringsgruppen för Södertörns högskola) leder Högskolan Kristianstads styrelse och i Stockholms konstnärliga högskola är ordföranden Sture Carlsson, tidigare vd vid Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm.
Bland periodens styrelsenamn återfinns också aktiva politiker, i Högskolan i Halmstad finansregionrådet Aida Hadzialic (S) och i Gymnastik- och idrottshögskolan Ella Bohlin (KD), som var regionråd när hon utnämndes, men som därefter lämnat den posten.
Partipolitisk och facklig bakgrund
Flera namn har partipolitisk bakgrund, som Peter Örn ledamot i Blekinge tekniska högskola och tidigare politiker i dåvarande Folkpartiet. I Karolinska institutets styrelse återfinns Carin Jämtin, tidigare socialdemokratisk minister. I Kungl. Musikhögskolan sitter Peter Norman, tidigare moderat minister.
I Linköpings universitet hanteras ordförandeklubban av Lena Sommestad, tidigare socialdemokratisk minister, och i Umeå universitet är före detta moderata ministern Chris Heister ordförande.
I styrelserna märks också ledamöter med facklig bakgrund, LO:s tidigare ordförande Wanja Lundby-Wedin sitter i Lunds universitetsstyrelse, Metta Fjelkner, tidigare Lärarnas Riksförbund, ingår i Malmö universitets styrelse och Eva-Lis Sirén, tidigare vice ordförande i TCO, i Högskolans Västs styrelse.
Den sammantagna blandningen – förutom de nämnda återfinns generaldirektörer, verkställande direktörer, professorer, en handfull kulturarbetare samt en polischef (Carin Götblad i KI:s styrelse) – kan sägas ge en spegelbild av det omgivande samhället, närmare bestämt främst myndighets- och näringslivets Sverige.
Tre åsikter
Vad är dina erfarenheter från lärosätesstyrelsen?
Emma Almingefeldt, universitetsadjunkt vid sektionen för förskollärar- och lärarutbildning, Högskolan i Borås, ny lärarrepresentant i styrelsen.
– Det är spännande och givande, men också komplext, jag är så glad att jag tidigare suttit i Saco-S-styrelsen som blev en bra skola för att förstå högskolans verksamhet och för att våga höja sin röst. Det kräver också mycket kunskap att vara styrelseledamot, det är många handlingar att läsa in, mycket ekonomi och byråkrati som man måste förstå sig på. Jag har haft stor nytta av att jag jobbat på högskolan i tio år och uppskattar att jag som adjunkt får ingå i styrelsen, att det inte bara är disputerade lärare.
Hjalmar Brismar, professor i cellulär biofysik vid SciLifeLab (KTH/KI) och inne på sin andra period som lärarledamot i KTH:s styrelse.
– Från början trodde jag att det skulle vara mer operativt, att styrelsen kunde påverka beslut mer direkt. Men det är ju mer av en myndighetsstyrelse, som godkänner beslut och rapporter och arbetar mot mer långsiktiga mål. En viktig uppgift för mig som ledamot är att bidra till att nyansera diskussionen med min erfarenhet som lärare och forskare, men jag skulle också önska att vi i styrelsen tydligare kunde påverka förutsättningarna för forskning och utbildning.
Lena Svennberg, universitetslektor och forskare inom idrottsvetenskap, Högskolan i Gävle, lärarrepresentant som gör sin första period i styrelsen.
– Under den här perioden har styrelsen bland annat diskuterat högskolans vision för framtiden och det är givande och intressant att få inblick i det arbetet. Det är också en trevlig utveckling att man numera ibland delar in styrelsen i mindre diskussionsgrupper, vilket ökar delaktigheten. Vi får också bra föredragningar av duktiga tjänstemän.
