Hösten 2019 fick de fackliga organisationerna på Umeå universitet en remiss på ett förslag till policy för hantering av forskningsdata.
– Vi var kritiska till vissa punkter och när förslaget togs upp i universitetets centrala samverkansgrupp förra sommaren påkallade Saco-S MBL-förhandling. Den slutade i oenighet, arbetsgivaren ville inte ändra på några formuleringar, säger Håkan Lindkvist, ordförande i Saco-S-rådet vid Umeå universitet.
Frågan gick till central förhandling som också slutade i oenighet. Det dokument som förhandlats kring är ett förslag till ”Policy för hantering av forskningsdata”.
– Dokumentet handlar om open science, och om Fair-principerna och om att forskningsdata ska vara tillgängligt för alla som vill jobba vidare med den. Det backar vi på SULF till 100 procent. Dokumentet handlar också om offentlighetsprincipen. Självklart backar vi i SULF den lika mycket, säger Karin Thorasdotter, ombudsman på SULF som lett den centrala förhandlingen.
Men, säger hon, det leder fel när Umeå universitet plötsligt sätter likhetstecken mellan offentlighetsprincipen och att universitet äger forskningsdata som universitetets forskare framställer.
”Lagarna handlar inte om ägande”
I förslaget står:
”Forskningsdata som genereras inom ramen för forskning vid Umeå universitet är myndighetens allmänna handlingar enligt offentlighets- och arkivlagstiftningen och ägs av Umeå universitet.”
– Jag är med så långt som att forskningsdata är allmänna handlingar enligt offentlighets- och arkivlagstiftningen men därav följer inte att data ägs av Umeå universitet. De aktuella lagarna handlar om ansvar för forskningsdata och inte om ägande, säger Karin Thorasdotter.
SULF menar att ibland kan forskningsdata ha verkshöjd och då har forskaren upphovsrätt till den.
– I vilka fall forskningsdata omfattas av upphovsrätt måste avgöras i varje enskilt fall och vi hade önskat att det hade blivit tydligare och inte otydligare i förslaget till policy. Forskningsresultaten har forskaren alltid upphovsrätt till.
Kan hindra rörligheten
Vad konsekvenserna kan bli av att Umeå universitet hävdar äganderätt till forskningsdata är oklart. Men i ett fall är den preciserad i förslaget till policy.
I förslaget sägs att om en medarbetare byter arbetsplats och vill ta med en kopia av forskningsdata ”bör han/hon komma överens med sin prefekt om och hur detta är möjligt”.
SULF har i förhandlingarna krävt att ”om” tas bort ur skrivningen, men det har universitetet inte gått med på.
– Problemet med att man skulle behöva prefektens medgivande för att ta med sig sin forskningsdata är att det riskerar att hämma forskningsprocesser. Om man får nej hindrar det ju rörligheten. Dessutom bedrivs många forskningsprojekt i samarbete mellan många personer på flera olika lärosäten. Hur ska det fungera då? säger Håkan Lindkvist.
Karin Thorasdotter menar att varken processen mot öppna forskningsdata, universitetet, vetenskapen eller den enskilde forskaren har något att vinna på att universitetet hävdar äganderätt till forskningsdata.
– Det är så onödigt att föra in ägandet i det här sammanhanget, det leder processen mot öppna forskningsdata in på ett spår som ingen har nytta av. Vi är oroliga för att ordvalet kan få negativa konsekvenser för implementeringen av open science, säger Karin Thorasdotter.
Hon tycker Umeå universitet binder ris åt egen rygg.
– Universitetet använder begreppet ”äga forskningsdata”, vilket upprör många forskare. Det kommer att fortsätta uppröra många medlemmar om universitetet beslutar om policyn. Vid den centrala förhandlingen gjorde vi klart att det här kommer att skapa gnissel i maskineriet, instämmer Håkan Lindkvist.
Svarar inte på kritiken
Universitetsläraren har sökt Umeå universitet för att få svar på frågor om SULF:s kritik. Men universitetet undviker att svara på Universitetslärarens frågor och gör i stället ett uttalande.
Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör och budgetchef vid Umeå universitet mejlar bland annat:
”Umeå universitet anser att alla ska ha öppen tillgång till forskningspublikationer och forskningsdata som helt eller delvis finansieras med offentliga medel i den utsträckning som lagstiftning, etik och kommersiella intressen tillåter det. De forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer ska vara lätt tillgängliga för kollegial granskning, tidskrifter och utgivare och tillgängliggöras enligt Vetenskapsrådets rekommendationer. Källdata och material som dokumenterar forskningsprocessen är lärosätets handlingar och ska som huvudregel arkiveras enligt universitetets dokumenthanteringsplan för forskning när ett forskningsprojekt har avslutats.”
