Det vita taktila ledstråket visar vägen in i det ombyggda Biologihuset på Umeå universitet. Det underlättar för anställda, studenter och besökare som har en synnedsättning eller är blinda. Vid entrén sitter en brun skylt med vit och orange text. Kontrasterna gör texten lättare att läsa, förklarar Karina Arvidsson, samordnare för studenter med funktionsnedsättningar vid Umeå universitet.
– Det här är en del av ett stort projekt över hela campus, där alla skyltar ska bli enhetliga för att göra det lättare att hitta på universitetet. Det kommer att ta flera år. Nu har olika byggnader olika skyltning och numrering, vilket kan göra det svårt att orientera sig, säger hon.
Olika behov av skyltning
Skyltarna är en del av Umeå universitets arbete med generell tillgänglighet som gynnar alla, men i synnerhet personer med funktionsnedsättning. Arbetet har utgått från Boverkets byggregler och Myndigheten för delaktighets publikation ”Riv hindren”. Universitetet har också anlitat tillgänglighetskonsulter som kommit med råd och granskat förslagen. Tre studenter med olika funktionsnedsättningar har kommit med synpunkter. Men det är inte alltid lätt att skapa tillgänglighet för alla. Två av studenterna hade olika behov.
– Den ena hade svårt att gå och ville ha mycket information på skyltarna vid entréerna för att inte behöva gå runt och leta så mycket. För den andra studenten blev det då för många intryck och skylten blev svår att läsa. Därefter har vi också gjort en övervägning av vad som får plats på skyltarna.
Umeå universitet har även tagit fram en digital karta, som gör det lättare att orientera sig med hjälp av mobilen.
Skyltprogrammet är ett av de goda exempel som finns med i Universitets- och högskolerådets rapport En högskola för alla. Rapporten är resultatet av det uppdrag som UHR fick av regeringen 2018 att sprida goda exempel för att öka tillgängligheten och motverka diskriminering av studenter med funktionsnedsättning. Den redovisades för utbildningsdepartementet den 30 juni i år. Karina Arvidsson har under våren suttit med i den referensgrupp som varit kopplad till uppdraget. Hon sitter också med i en nationell referensgrupp för samordnare för studenter med funktionsnedsättningar.
”Tidigare föll saker mellan stolarna”
Ett annat gott exempel från Umeå universitet är handläggningsordningen för pedagogiskt stöd, som antogs 2012 och reviderades 2017. Den reglerar vem som ansvarar för att tillhandahålla och finansiera stöd till studenter i olika situationer.
– Handläggningsordningen har betytt mycket. Tidigare fick vi samordnare kämpa med tillgänglighetsfrågorna och saker föll mellan stolarna. Hade vi inte haft den hade vi aldrig kommit så här långt i arbetet med stöd till studenter med funktionsnedsättningar.
Handläggningsordningen anger också att det ska finnas kontaktpersoner för studenter med funktionsnedsättningar på varje institution och program.
– Vi samordnare har ofta kontakt med dem och ger konsultativt stöd, till exempel kring hur lärare kan undervisa tillgängligt. Det är viktigt, antalet studenter som har funktionsnedsättningar och är i behov av stöd bara ökar.
Umeå universitet har också en samverkansgrupp för tillgänglighet. Där medverkar representanter från ett antal olika enheter inom förvaltningen, som lokalförsörjningsenheten och kommunikationsenheten, studentrepresentanter och representanter från akademin. De diskuterar brister och förbättringsåtgärder.
”I värsta fall säger talsyntesen bara ’bild'”
Karina Arvidsson menar att universitetet har en hög tillgänglighet när det gäller lokaler och utrustning. Den stora, och svåra, frågan nu är kommunikation. Lärosätet har gjort en behovsinventering och tittat på hur institutionerna löser frågor kring digital tillgänglighet och digitala hjälpmedel för anställda och studenter. Det finns fortfarande brister när det gäller till exempel tillgängliga pdf:er. De är viktiga för studenter som har en grav synnedsättning eller är blinda och använder talsyntes.
– Om pdf:en är riktigt otillgänglig säger talsyntesen bara ”bild” och då kan studenten inte ta del av den information som finns i dokumentet. Nu har vi äskat om en IKT-pedagogtjänst, en person som arbetar med informations- och kommunikationsteknik, som bland annat kan hjälpa lärare att göra tillgängliga pdf:er.
En IKT-pedagog skulle också kunna bidra i universitetets arbete med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, som trädde i kraft den 1 januari i år. Den bygger på EU:s webbtillgänglighetsdirektiv. Lagen är generell och den 16 maj publicerade Myndigheten för digital förvaltning sina föreskrifter om detaljerna.
– Den ställer högre krav på myndigheternas tillgänglighet när det gäller till exempel hemsidor. Våra jurister har börjat titta på hur vi ska tolka lagstiftningen. Min upplevelse är att många lärosäten inte vet exakt vad som gäller i dagsläget.
Karina Arvidsson berättar att stödet till studenter och anställda ser olika ut och hanteras av Studentcentrum respektive personalenheten. Universitetet har till exempel ett arbetsgivaransvar för anställda, och är skyldiga att anpassa arbetet så att arbetstagaren kan utföra sina uppgifter. Här kan också företagshälsovården hjälpa till och Arbetsförmedlingen kan ge ekonomiskt bidrag för bland annat hjälpmedel och anpassningar av den fysiska arbetsplatsen.
Studentcentrum och personalenheten har nu för första gången gjort en gemensam upphandling. Det gäller teckenspråkstolkar och skrivtolkar för både studenter och lärare med hörselnedsättning.
– Det tog mycket tid men blev bra för både anställda och studenter. Jag hoppas att vi går mer på den vägen och kan hitta ett bra gemensamt stöd, säger Karina Arvidsson.
Få har mätbara mål
Umeå universitet är en av få svenska myndigheter som har mätbara mål för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Av de 254 myndigheter som 2018 svarade på Myndigheten för delaktighets, MFD:s, enkät saknade 82 procent mätbara mål.
Peder Tjäderborn är chef på Studentcentrum, ordförande för samverkansgruppen för tillgänglighet och sitter med i rådet för lika villkor vid Umeå universitet.
– Vi lutar oss mycket mot MFD:s enkät i arbetet med tillgänglighet. Den har förändrats från att mest ha konkreta frågeställningar om lokaler och hur olika system fungerar till fler frågor på strategisk nivå, som i vilken utsträckning vi tar upp de här frågorna i våra styrdokument, säger han.
Sedan fyra år tillbaka finns tillgänglighetsperspektivet till exempel med under alla punkter i mallarna för arbetsmiljöronder på Umeå universitet. Det digitala rekryteringssystemet har också anpassats så att även personer med funktionsnedsättning kan orientera sig i det. Nu är lärosätet på väg att fatta beslut om en ny policy för lika villkor och arbetsmiljö.
– Den stora förändringen är att lika villkor, och därmed tillgänglighet, lyfts in i arbetsmiljöarbetet. Frågorna förutsätter samma systematik och att vi ser lika villkor som en del av arbetsmiljön. Det blir tydligt att arbetsmiljö inte bara är en fråga om att universitetet ska vara en säker arbetsplats, utan också att det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att arbeta hos oss.
När samverkansgruppen för tillgänglighet startade för tio år sedan upplevde Peder Tjäderborn att många inom universitetsvärlden fick något dimmigt i blicken när tillgänglighet kom på tal, som om det var något krångligt som de inte riktigt förstod. I dag är det en självklar fråga, bland annat i universitetsförvaltningens ledningsgrupp, även om fokus framför allt ligger på studenterna.
– Det är mycket studenterna vi tittar på, de får utgöra förändringsunderlaget, eftersom de är i majoritet. Men handläggningsordningen har varit ett stöd i arbetet och har ökat medvetenheten om tillgänglighetsperspektivet generellt ute i organisationen, säger Peder Tjäderborn.
