För knappt ett år sedan sade Sverige upp avtalet om tidskriftsprenumerationer med Elsevier. Nu har Elsevier och Bibsamkonsortiet kommit överens om en avsiktsförklaring, ett Memorandum of Understanding.
I avsiktsförklaringen deklarerar parterna att Bibsams syfte med kommande förhandlingar är att nå ett avtal som omfattar rättigheter att läsa och publicera forskningsartiklar med öppen tillgång i Elseviers tidskrifter.
– Avsiktsförklaringen visar ju en annan inställning än den som vi mött från Elsevier tidigare, så av den anledningen är det positivt. Sedan återstår det att se vilken prislappen blir. Förlaget utlovar ju inte något annat än att avtalet ska vara ”sustainable” men vad det innebär är ju en tolkningsfråga, säger Anna Lundén, enhetschef på Kungliga biblioteket och ansvarig för Bibsamkonsortiets förhandlingar.
”Ska aldrig underskatta Elsevier”
Det är alltså en rejäl attitydförändring från Elseviers sida.
– Det viktigaste är att Elsevier på förhand går med på att det vi kommer överens om avtalsmässigt kommer att bli offentligt tillgängligt. Andra länder ska kunna ta del av avtalet, det kommer inte att finnas några sekretessklausuler som det fanns i tidigare prenumerationsavtal, säger Anna Lundén.
Hon påpekar att Elsevier alltid agerar mycket strategiskt.
– Man ska aldrig underskatta dem. De lägger mycket tid på att förstå sin marknad och har en stark lobbyorganisation på EU-nivå, och även i USA. Förlaget gör inga kortsiktiga satsningar utan det finns alltid en strategisk aspekt. De har hållit emot alla påtryckningar länge för att hinna förbereda sig. När de går med på något har de redan en plan för nästa steg.
Parterna hade ett första möte med återupptagna förhandlingar redan 2 maj.
– Förhandlingarna är igång och vi förväntar oss att få erbjudande om ett nytt avtal i enlighet med den här avsiktsförklaringen som vi undertecknat, säger Anna Lundén.
Ambitionen är att få till stånd ett avtal under 2019.
”Ohållbart att betala dubbelt”
– Det var Elsevier som tog initiativet till ett Memorandum of Understanding. Vår förhoppning är att när flera länder hoppat av avtal och satt press på Elsevier blir det förändrade förhandlingsförutsättningar. Jag tror att Elsevier just för att det varit flera avhopp varit angelägna att få igång en förhandling, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet och ordförande för Bibsamkonsortiet.
Hon berättar att den svåraste diskussionen handlade om vart avsiktsförklaringen syftade.
– Vi var inte överens om att Bibsam ska få publicerings- och läsmöjligheter i ett och samma avtal och att det ska vara en drivkraft mot öppen tillgång. Men vi kunde vara överens om att det är Bibsams önskemål.
Skrivningarna är på hårklyvningsnivå, men de rör en viktig princip som Bibsam inte ville kompromissa bort.
– För oss handlar det om att det inte ska vara två betalningsströmmar, vi ska inte betala dubbelt, för både läslicenser och författaravgifter. Det är långsiktigt ohållbart. Vårt mål är att ha en betalström och därmed ha kostnadskontroll.
Bibsam syftar till ett avtal som liknar det som Norge har tecknat.
– Det norska pilotavtalet är en större nyhet än det verkar vid första påseendet, säger Astrid Söderbergh Widding.
Norskt avtal värt 90 miljoner
Norge har tecknat ett tvåårigt pilotavtal, ett så kallat läs- och publiceringsavtal, som ger de norska lärosätena öppen publicering i ungefär 1 400 av Elseviers tidskrifter.
Kostnaden blir nio miljoner euro per år, cirka 90 miljoner norska kronor. Det innebär en ökning med tre procent jämfört med det avtal som Norge sade upp i mars i år. Avtalet innefattar inte tidskrifterna The Lancet och Cell.
Avtalet inkluderar öppet tillgänglig publicering av 1 850 artiklar årligen. Enkel matematik visar att det i praktiken innebär att Norge betalar cirka 50 000 norska kronor för varje artikel som publiceras med öppen tillgång. Om norska forskare publicerar fler artiklar med öppen tillgång i Elseviertidskrifter så slås den ökade kostnaden ut på samtliga lärosäten som deltar i avtalet.
Den norska regeringen har skickat ut ett pressmeddelande om avtalet där forsknings- och högre utbildningsminister Iselin Nybø förklarar sig mycket nöjd och menar att avtalet visar att arbetet med Plan S ger resultat.
Trycket har ökat
Bedömningarna i Norge är att en rad faktorer gjort att Elsevier ändrat sig och slutit ett avtal.
En åsikt är att trycket på Elsevier ökat när Tyskland, Sverige, Ungern, Norge och University of California sagt upp sina avtal.
Man påpekar också att Norge är ett relativt litet land som förhandlar samlat vilket gör det lämpligt som pilot för hur framtida avtal eventuellt kan se ut.
Andra kommentarer framhåller att en anledning till pilotavtalet är att Elsevier behöver goodwill i förhandlingar med andra nationer.
Men långt ifrån alla norska förespråkare av öppen tillgång är nöjda med avtalet.
Curt Rice, rektor för Storbyuniversitetet, OsloMet, är inte imponerad.
– Elsevier tillhör de förlag som tar ut oförsvarliga profitnivåer från universiteten, säger han till tidskriften Krono.
Curt Rice anser att avtalet betyder att Norge skänker 30 miljoner kronor till Elseviers aktieägare. Dessutom menar han att Norge lämnar andra nationer som arbetar på en bojkott av Elsevier i sticket.
Anna Lundén kommenterar det norska avtalet.
– Vi är noga med att inte recensera Norges avtal eftersom det är upp till varje deltagande organisation att göra sin bedömning utifrån sina specifika förutsättningar. Men vi är försiktigt positiva och ser med tillförsikt på de förhandlingar med Elsevier som Sverige nu går in i. Däremot är det viktigt att förstå att Sverige har en mycket större vetenskaplig utgivning hos Elsevier än vad Norge har så vi kan inte vänta oss att få samma erbjudande, säger hon.
Kom det här avtalet som en överraskning?
– Att Elsevier ändrar sig får man säga är hyfsat överraskande. Vi hade hoppats på någon form av förändring i approach med anledning av att Elsevier nyligen bytt vd och det här är det första beviset på en ändring. Tidigare ansåg Elsevier att läsrättigheter och rättigheter att publicera öppet tillgängligt inte gick att föra ihop i samma diskussion. Det är ett stort steg framåt att Elsevier släppt på den principen, säger Anna Lundén.
Fotnot: Bibsamkonsortiet samordnar svenska lärosätens och statliga myndigheters förhandlingar med de vetenskapliga förlagen.
