Efter många års misslyckade försök att uppnå globala klimatöverenskommelser vände utvecklingen 2015. Klimatkonferensen i Paris och Agenda 2030 med de 17 globala målen har placerat frågor om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet högt på dagordningen i många typer av verksamheter.
FN:s uppföljning av de globala målen under 2018 visar på framgångar inom många områden, men också att framstegen är otillräckliga för att uppnå målen i Agenda 2030 inom utsatt tid. Med bara tolv år kvar till 2030 är det bråttom om vi ska nå målen.
Universitet och högskolor har därför ett viktigt uppdrag att bidra till en hållbar utveckling genom att förmedla kunskap och etablera forskning på området. Uppdraget är primärt att redovisa fakta, förklara utvecklingslinjer och skapa förståelse för den komplexitet det innebär att genomföra målen i Agenda 2030.
Det finns dessvärre skäl att fråga sig om universitet och högskolor i dag har förutsättningar att svara upp mot de höga förväntningar som finns på dem. Alltför många lärosäten kommer nämligen långt ner i de hållbarhetsrankningar och bedömningar som genomförs av bland andra Naturvårdsverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Högskolan i Borås har tack vare ett systematiskt arbete de senaste tio åren klättrat från en låg placering i hållbarhetsrankningarna till att vara en av de myndigheter som har det mest utvecklade hållbarhetsarbetet. En viktig utgångspunkt har varit att anlägga ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling och integrera hållbar utveckling i utbildning, forskning, samverkan och vårt arbete på campus. Vi har identifierat fem faktorer som varit särskilt viktiga för vår framgång. Kanske kan de vara inspirerande för andra som vill utvecklas på samma sätt.
1. Rusta studenterna
Det absolut viktigaste har varit övertygelsen om att vi som lärosäte har ett stort och viktigt uppdrag att förmedla kunskaper till våra studenter. Vi möter årligen över 10 000 studenter inom olika utbildningar och vi får inte missa att ge dem kunskaper om möjligheter, sannolikheter och risker rörande hållbar utveckling.
2. Prioritera forskning inom hållbarhet
Högskolans prioritering av forskning inom hållbar utveckling yttrar sig genom ett stärkt fokus på forskningens strävan att finna lösningar på samhällsutmaningar. Vi försöker därför i hög grad involvera näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet i högskolans aktiviteter, exempelvis genom vår Science Park och Nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier. Fokus på hållbarhet förutsätter normalt ett flervetenskapligt angreppssätt och nya sätt att organisera verksamheten.
3. Premiera kurser där hållbarhet integrerats
Högskolan har infört en hållbarhetsdiplomering för kurser som erbjuder diskussion och reflektion kring alla tre aspekter av hållbar utveckling samt kring konflikter mellan dem. I dag är 40 kurser diplomerade, vilket innebär att drygt 70 procent av högskolans utbildningsprogram har minst en diplomerad kurs.
4. Ge rektor högsta ansvaret
Om hållbarhetsarbetet ska prioriteras i hela organisationen måste frågorna ägas av den högsta ledningen. Högskolan inrättade därför tidigt en strategigrupp för hållbar högskola med rektor som ordförande. Detta markerade tydligt arbetets strategiska betydelse.
5. Inför ett certifierat ledningssystem
Ett viktigt verktyg i hållbarhetsarbetet är ett certifierat miljöledningssystem. Ett sådant innefattar bland annat policyer, målsättningar, mätning och strategier. Tack vare den granskning som certifieringen innebär måste alla i organisationen reflektera över flera olika hållbarhetsaspekter på det dagliga arbetet, vilket ger en positiv effekt i sig.
Det börjar bli ont om tid och hållbarhetsfrågorna måste tas på mycket stort allvar. Universitet och högskolor runt om i världen har en viktig roll att spela i arbetet med att nå de globala målen. Vi vill därför uppmuntra fler lärosäten att jobba strategiskt för att utvecklas. Akademin kan ta täten i hållbarhetsarbetet.
Björn Brorström
rektor, Högskolan i Borås
Birgitta Påhlsson
strateg för hållbar utveckling, Högskolan i Borås
