Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Emma Frans: Vi befinner oss i digitala puberteten

När informationen flödar osorterad över oss och känslor verkar spela större roll än fakta är postsanningens tid här.
– Det är en jobbig period men den kommer att gå över. Rationaliteten och vetenskapen segrar i det långa loppet, säger Emma Frans.

21 november, 2018
Per-Olof Eliasson
Emma Frans
Emma Frans Foto Bengt Oberger

Emma Frans är kanske Sveriges mest kända företrädare för motståndet mot ovetenskap och desinformation. Hon säger att hennes engagemang i de här frågorna började när hon skaffade sociala medier runt 2010.
– Framför allt reagerade jag på den medicinska desinformationen, till exempel falska påståenden att vaccin är farligt. Det har avfärdats i många studier och jag var mycket förvånad över att de myterna fortsatte spridas, säger hon.

Hon upplevde att det behövdes personer som dementerar sådana felaktiga uppfattningar och började bemöta dem i sociala medier. Därför startade hon också en blogg och skaffade Twitterkonto som fick många följare. 2016 började hon skriva krönikor i Svenska Dagbladet under vinjetten Vetenskapskollen.
– Där granskar jag olika påståenden, mycket inom medi­cin och hälsa, och försöker ta ställning till vad det finns för vetenskapliga belägg för eller mot.

Använder humor
Förutom som skribent framträder hon ofta för publik.
– Min styrka är att jag har kunnat göra det vetenskapliga kul och relevant. Jag använder mig mycket av humor, och så gäller det att hitta vinklar in till aktuella händelser som alla diskuterar, och kunna belysa olika företeelser ur ett vetenskapligt perspektiv.

Emma Frans är disputerad i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Hon är fortfarande deltids­anställd på KI, just nu på 60 procent.
– Men jag hinner inte meritera mig i samma utsträckning som de som jobbar heltid. Jag har ju blivit etablerad som vetenskapskommunikatör men min ambition är att vara kvar i akademin åtminstone på deltid, säger hon.

Hennes bok Larmrapporten kan sägas vara en maskerad lärobok.
– Det är i grund och botten en bok om vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Det är något jag har undervisat i under många år, på bland annat KI:s läkarprogram.

Har mött näthat
Emma Frans tycker det är viktigt att forskare ägnar sig åt det man förr kallade tredje uppgiften.
– Att kommunicera vetenskap är så otroligt viktigt. Vi kan ta fram hur mycket kunskap som helst, vi kan ta fram hur många vaccin som helst, men om människor vägrar ta till sig kunskap och exempelvis tror att vaccin är farligt, är det vi gör förgäves. Därför måste vi ha mycket mer vetenskapskommunikation, och vi måste också satsa på forskning om hur vi bäst kommunicerar vetenskap.

Emma Frans gärning får i regel ett mycket positivt mottagande, bland annat har hon fått Stora journalistpriset.
– Men i den tid vi lever i är det svårt att vara en offentlig person, man blir väldigt utsatt och exponerad. Ibland blir saker obehagliga och jag har mött hat på nätet. Från akademin är det därför viktigt att tänka på att om man har forskare som också är offentliga personer ska det finnas stöd för dem. Det behöver finnas en beredskap.

Hon framhåller att det behövs fler synliga forskare, forskare som är offentliga personer.
– Fler forskare behöver bli skickliga på att kommunicera vetenskap, för det är inte helt enkelt. Det är också tidskrävande, så det behövs ekonomiska incitament för att det ska prioriteras.

Korrekt bild av verkligheten
Emma Frans poängterar att det är en viktig del av demokratin att medborgare har en korrekt bild av verkligheten.
– Det handlar om hela vårt samhälle, inte bara forskarsamhället. Det är en av vår tids största frågor och jag tror att personer som har kunskaper inom det vetenskapliga tänkandet har mycket att bidra med.

När det gäller att få en korrekt bild av verkligheten handlar det mycket om att kunna förhålla sig till stört­floden av information på nätet. Emma Frans är optimistisk och tror att det så kallade post-sanning-samhället är en övergående fas.
– Jag skriver i min bok att vi befinner oss i den digitala puberteten. Det är en jobbig period som på sikt går över när vi lär oss hur vi ska förhålla oss till all den här informationen som flödar över oss på nätet.
– Rationaliteten och vetenskapen segrar i det långa loppet, säger hon.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023