Studenten dömdes i november 2025 till åtta års fängelse för flera allvarliga brott med koppling till terrorism, bland annat förberedelse till terroristdåd. Han är också tidigare dömd för mordbrand. Domen fick KTH att begära att studenten skulle avskiljas från sin utbildning med hänvisning till risk för att han kan komma att skada personer eller egendom under studietiden.
KTH pekar på att studenter och personal känt oro och rädsla för sin säkerhet. Lärosätet lyfter också att utbildningen har koppling till den brottslighet studenten dömts för och att fortsatta studier kan ge ökade kunskaper i ämnet.
Högskolans avskiljandenämnd, HAN, avslog i februari KTH:s begäran. Nämnden konstaterar att den beskrivna oron inte ska förringas och att studenten gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet – men att det inte räcker för att uppfylla lagens krav på en påtaglig risk för att studenten kan komma att skada personer eller egendom under utbildningen. Nämnden hänvisar bland annat till att brotten begicks för flera år sedan. Beslutet var inte enhälligt, två ledamöter ansåg att studenten borde avskiljas.
Studenten själv säger att han lämnat de grupperingar och ideologier som han vid tiden för brotten var en del av och att han i dag tar avstånd från sitt agerande och ångrar det.
”Ovanligt ärende”
KTH har överklagat beslutet till förvaltningsrätten och vill inte kommentera ärendet medan processen pågår. Ordförande i HAN vid beslutet, chefsjurist Anders Ahlgren, betonar att det är sällan som nämnden har att ta ställning till om studenter som har begått brott ska avskiljas, vilket gör ärendet ovanligt.
– I det här fallet var studenten dömd för bland annat förberedelse till terrorbrott. Det var därför inte svårt att göra bedömningen att det handlade om utomordentligt allvarlig brottslighet. Det svåra var bedömningen av om det förelåg en påtaglig risk för skada med hänsyn till den långa tid som gått sedan de brottsliga gärningarna begicks. Där gjorde nämndens ledamöter olika bedömningar, konstaterar han.
Han ser positivt på att beslutet nu prövas vidare rättsligt.
– Det behövs ledning för rättstillämpningen i situationer av det här slaget.
Vanligt att lärare upplever hot och press
Lars Geschwind, förbundsdirektör för SULF, menar att regelverket kring avskiljande av studenter i stort fungerar – men att det kan finnas utmaningar som gör att utfallet får negativ påverkan på lärare och andra studenter.
– Det är ganska ovanligt att studenter faktiskt avskiljs, och regelverket tycks i stora drag fungera. Men frågan om vad som räknas som skada är inte helt enkel, säger han.
Han pekar på att många universitetslärare upplever en arbetsmiljö där hot, påtryckningar och obehagliga situationer förekommer.
– Att gå runt med oro och stress i arbetet är i sig en form av skada. Våra undersökningar visar att många av våra medlemmar har upplevt någon form av negativ påverkan, säger han.
Lars Geschwind
Förbundsdirektör, SULF
Många anställda väljer att inte anmäla händelser, antingen för att de inte vet vart de ska vända sig eller för att de tvivlar på att det skulle leda till något.
– En del ser det nästan som en del av jobbet, att man får stå ut med den typen av situationer. Det är problematiskt.
Lars Geschwind efterlyser ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete och ett tydligare ansvar från lärosätena när det gäller att hantera konkreta incidenter och att bygga en trygg kultur.
– Det handlar dels om att ha rutiner som fungerar när något händer, dels om att motverka en normalisering av hot och otillbörlig påverkan. Där har arbetsgivaren ett stort ansvar, men det är också en kulturfråga för hela akademin.
Samtidigt betonar han att den oro som personal och studenter kan känna i ett enskilt fall måste tas på allvar – även om den inte alltid når upp till lagens krav för avskiljande.
– Den känslan går inte att bara avfärda. Den behöver lyssnas på och hanteras.
Ny lagstiftning på gång
Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som innebär utökade möjligheter att avskilja studenter, bland annat på grund av särskilt klandervärt uppträdande som går ut över utbildningen och andra studenter. Förslaget innehåller också utökade möjligheter till registerkontroller inom utbildningsväsendet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Avskiljande av studenter
Under perioden 2021–2025 behandlade Högskolans avskiljandenämnd 17 ärenden om avskiljande. I tolv fall beslutade nämnden att avskilja studenten. Ett av dessa beslut ändrades senare av domstol, vilket innebär att elva studenter faktiskt har avskilts. Ett ärende ligger för närvarande hos domstol, men ingår i statistiken.
Sex ansökningar avslogs, varav en gällde en yrkeshögskoleutbildning.
Källa: Högskolans avskiljandenämnd
