De flesta som har en riskfylld eller skadlig konsumtion av alkohol finns på våra arbetsplatser och högutbildade personer hör till dem som dricker mest frekvent av alla. Företagsledare är de enda som dricker oftare.
Alkohol i samband med jobbet är ett viktigt problem i arbetslivet, men arbetsgivarna gör för lite vad gäller preventiva insatser och deras kunskaper i frågan är alldeles för bristfälliga. Ändå är det enkelt att via företagshälsovården (FHV) ta fram riktlinjer för ett agerande vid alkoholproblem på arbetsplatsen.
Dessa konstateranden gjordes vid seminariet Alkohol på jobbet – vems ansvar? som arrangerades av Göteborgs universitet och Systembolaget i början av mars. Ledande alkoholforskare deltog tillsammans med professor Sören Holmberg vid SOM-institutet, Göteborgs universitet, som presenterade nya siffror över de olika yrkesgruppernas drickande.
Hans sammanställning visar att högutbildade, näst efter företagsledare, dricker mest frekvent av alla.
– Vi mäter inte hur mycket folk dricker, utan hur frekvent de gör det. Dessutom mäter vi hur ofta de dricker sig riktigt berusade och inte bara tar några glas till middagen, sade Sören Holmberg.
Riskdrickande
Vid seminariet framkom dessutom att begreppet ”riskdrickande” som det används i dag är för snävt. Begreppet avser att man dricker för mycket, för ofta och för länge utan att det hunnit bli ett direkt missbruk eller beroende.
– Alkohol utgör näst efter rökning den största risken för cancer och risken ökar med varje glas man dricker. Samma sak gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Men även andra sjukdomar kan orsakas av alkohol: bland annat stroke, högt blodtryck samt psykiska sjukdomar som depression och ångest, sade Claudia Fahlke, professor och föreståndare för Centrum för forskning och utbildning kring missbruk och beroende, vid Göteborgs universitet.
Folkhälsomyndigheten uppger att 17 procent av svenskarna har ett riskfyllt eller skadligt drickande, medan forskning vid Karolinska institutet har visat att uppemot 20 procent av arbetskraften kan ha en sådan överkonsumtion. Med de nya presenterade siffrorna på seminariet framgår att högutbildade ligger klart över genomsnittet.
Ett av beroendemedicinens viktigaste råd för att få människor att upphöra med riskdrickandet är att få dem att själva reflektera över sina dryckesvanor. Hälsoundersökningar av företagshälsovården, FHV, med obligatoriska uppföljande livsstilsundersökningar har visat sig vara framgångsrika, men enligt både forskare och FHV kommer 80 procent av löntagarna aldrig att få del av dessa metoder. Arbetsgivarna anser dem vara för dyra.
Preventiva insatser
Ulric Hermansson, forskare, medicine doktor och universitetslektor vid Karolinska institutet, var en av föreläsarna på seminariet. Han har arbetat med stora forskningsprojekt om preventiva insatser mot alkoholproblem på olika arbetsplatser.
– Man kan förklara att man är orolig för kollegans drickande utan att moralisera över det. Men var inte diffus, utan rak på sak och ta gärna upp något konkret att peka på om det finns. Ett begynnande missbruk visar sig ofta i en allt tätare sjukfrånvaro, man ser trött och sliten ut, luktar alkohol eller har gjort bort sig på en personalfest, säger Ulric Hermansson.
Han menar dock att man inte kan förvänta sig ”underverk” med ett sådant samtal.
– Den stora vinsten man gör är att det kan så ett frö till att vederbörande kan börja tänka över sina dryckesvanor. Det bästa tipset man kan ge är att kollegan bör söka hjälp hos exempelvis FHV. Utan hjälp är det så gott som omöjligt att minska eller sluta ett riskdrickande, säger Ulric Hermansson.
