Högskolan i Borås var igång direkt när Almedalsveckan startade i Visby på söndagen. Under seminariet Profilerade lärosäten = högre kvalitet? presenterade Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås, ett recept för en styrmodell som skulle öka lärosätenas möjligheter att profilera sig. Han ville ha ett samlat anslag, högre basanslag och mer dialog mellan myndigheterna och högskolorna.
– Profilering innebär att det skapas en tydlighet gentemot studenter, näringslivet och samarbetspartner inom offentlig sektor. Vi lärosäten blir också tydligare i förhållande till varandra i vår inriktning och starka egenskaper. Det innebär en tydlig identitet och en ökad attraktivitet, sa han.
Panelen var enig om att profilering är bra. Men Johan Alvfors, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, menade att profilering i sig inte innebär kvalitet.
– Men den kan ge bra förutsättningar. Kvalitet skapas framför allt i mötet mellan lärare och student.
Balans mellan forskning och utbildning
Johan Alvfors menade att den viktigaste anledningen till att profilering är bra för studenter är att de då möter lärare som aktivt forskar inom samma ämne som de undervisar i.
– Nu sticker jag ut hakan, men att kalla sig för forskningsuniversitet är inte en ansvarsfull profilering. Då tar man en större del av forskningsmedlen än man egentligen borde göra. Vi borde fördela medlen så att fler miljöer kan bli mer balanserade när det gäller forskning och utbildning.
Johan Alvfors vände sig också mot Björn Brorströms uttalande att det är en självklarhet med balans mellan forskning och utbildning när lärosäten profilerar sig.
Moderatorn Hanna Berheim undrade om Björn Brorström såg en risk för skev fördelning vid Högskolan i Borås.
– Vi har våra bekymmer när det gäller detta. Och det är alldeles sant att det jag säger är en idealbild, men att bejaka utbildning och forskning är ett viktigt förhållningssätt, även om det inte ser ut så i praktiken överallt, sa Brorström.
Extern finansiering vs basanslag
Själv ville Björn Brorström ha ett ökat basanslag för att ge lärosätena svängrum att profilera sig och formulera sina strategier. Han menade att det också skulle ge lärosätena större möjligheter att ta risker, som att satsa på yngre forskare och doktorander.
Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas, påpekade att det inte finns något klart samband mellan kvalitet och mycket extern finansiering eller mycket basfinansiering.
– Jag kan tänka mig att det behövs mer basfinansiering i Sverige, men det innebär att du måste finansiera dina professorer och dina andra högre tjänstemän, medan jag står för projektkostnader och kanske postdoks, sa hon.
Johan Alvfors menade däremot att mycket extern finansiering undergräver lärosätenas möjligheter att profilera sig. Att politiker väljer från period till period vilka områden de vill satsa på gör inte profileringen enklare heller, sa han.
Vill utreda samlat anslag
Betty Malmberg (M) och Lena Hallengren (S), som båda sitter i utbildningsutskottet, tyckte att frågan om samlat anslag var intressant och ville titta vidare på den.
– Det kommer oupphörligt upp i debatten, men vi kommer inte framåt. Därför har vi lagt ett förslag om att utreda det här. Profilering ger en ökad tydlighet, det handlar om kvalitet och ökad konkurrenskraft och då gynnar vi också samhällsekonomin, sa Betty Malmberg.
I publiken satt Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, och skakade på huvudet.
– Panelen rabblar ”samlat anslag” som ett mantra, och jag är förvånad över att man lyfter fram det utan någon konsekvensanalys. Jag ser stora risker med ett samlat anslag, till exempel att lärosäten döljer en underfinansierad utbildning.
