Duellen: Bör vi köpa mer ekologiskt?

Ja: Helén Williams, lektor i miljö- och energisystem, Karlstads universitet

Nej: Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära och markvård, SLU

1. Varför/Varför inte?

Helén Williams:
– För när vi köper ekologiska livsmedel så bidrar vi framför allt till att minska mängden bekämpningsmedel i naturen. De bekämpningsmedel som släpps ut på åkrarna påverkar där många växter och djur så att den biologiska mångfalden minskar. Dessutom transporteras dessa skadliga ämnen vidare till vattnet och riskerar att påverka ekosystemen där och i slutändan också grundvattnet. Särskilt viktigt är det att köpa ekologiskt på vissa importerade varor där mängderna bekämpningsmedel är stora och där arbetsmiljöskyddet inte är lika bra som i Sverige, till exempel för varor som kaffe, bananer och vindruvor.

Holger Kirchmann:
– Ekologisk produktion anses vara vägen till ett mer uthålligt jordbruk men forskning visar att så inte är fallet. Ekologisk odling reducerar skörden kraftigt och kan därför inte försörja en växande befolkning. Ekologisk mat är inte heller hälsosammare och odlingsformen är inte bättre för miljön. Det är svårt att påvisa några fördelar med ekoodling. Risken med miljöanpassade bekämpningsmedel bör avdramatiseras och jämföras med naturliga gifter i maten. Det är viktigt att politiska beslut och konsumenters val av livsmedel baseras på kunskap. ”Eko-logisk” odling är inte logisk.

2. Vilka andra val kan vi göra för att bidra till hållbarhet i samband med inköp?

Helén Williams:
– För att minska miljöpåverkan från vår livsmedelskonsumtion är den enskilt viktigaste åtgärden att äta mer vegetariskt. En annan viktig åtgärd är att minska mängden inte nödvändiga varor som läsk, alkohol och skräpmat. I dag slänger konsumen­terna stora mängder mat, cirka 20 procent av det de bär hem. Att odla livsmedel med alla dess olika insatsvaror, transportera och dessutom hålla kylt i transport och butik, och tillaga maten för att sedan slänga den är ett enormt stort resursslöseri både med naturen och med pengar. Det är också viktigt att inte äta för mycket mat både för miljöns skull och för sitt eget välbefinnande.

Holger Kirchmann:
– Människans uppgift är att bruka och förvalta naturen på bästa sätt. Ekologiskt producerad mat bidrar inte till att bibehålla markens bördighet, ökar inte energieffektiviteten i odlingen, för­bättrar inte växtnäringskretsloppet i samhället, vattendragen får inte mindre närsalter och är inte klimatsmartare. Kort sagt, att köpa ekomat ger inga fördelar vad gäller hållbarhet och inte heller livsmedelskvalitet eller hälsa. Konsumenterna betalar ett merpris för ekologiska produkter utan att få ett mervärde. Konsumenten är därmed vilseledd och betalar för goda ambitioner. Att med gott samvete köpa svensk, icke ekologisk mat bör vara kompassen vid inköp. Att uppnå ett hållbart jordbruk är en resa utan slut. Att tro att ekoodling bidrar till hållbarhet är ett luftslott.

3. Vilar valet av ekologiska produkter på vetenskaplig och/eller ideologisk grund?

Helén Williams:
– Konsumenter väljer ekologiskt av lite olika anledningar och vissa av dessa har större vetenskapligt stöd än andra. Ett argument är att de vill äta hälsosamt och utifrån ett övergripande resonemang om att det måste vara mindre risker om det inte finns så mycket kemikalierester kvar. Vi vet att det är färre rester kvar i ekologiska livsmedel, vilken roll detta spelar för hälsan är mer oklart. Omsorg om miljön är ett annat huvudargument och för detta är det vetenskapliga stödet betydligt större. Att eko­maten är mer näringsrik är ett annat argument för konsumenterna, det vetenskapliga stödet för detta är svagare även om vissa produkter har högre halt av C-vitamin.

Holger Kirchmann:
– Ekologisk odling har vuxit fram ur flera rörelser, som tidigare kallades alternativa odlingsformer. Alla kännetecknas av natursynen – ”naturen vet bäst och naturens metoder är överlägsna människans”. Därför är mineralgödsel och bekämpningsmedel förbjudet i ekoodlingen utan att man säkerställt jordens bördighet. Natursyn går före natur­vetenskaplig prövning. Forskning har visat på felaktigheter inom ekoodlingen: Naturliga gödselmedel har många nackdelar och kan vara sämre än mineralgödsel­medel. Naturliga bekämpningsmedel kan vara minst lika giftiga som syntetiska. Det konventionella jordbruket har genomgått omfattande miljöanpassningar, svenskt jordbruk är sannolikt världens renaste. Ekoodling vilar fortfarande på samma pseudovetenskapliga tankar utan att kunna uppnå miljöförbättringar.