Att kongressarbetet fungerat så bra tror Anders Grundström till stor del beror på att frågorna förberetts genom en dialog om motionerna i våras mellan lokalföreningar och ledningen centralt.
– Det var ett bra initiativ och jag tror att dialogen betytt jättemycket, säger han.
Under kongressen fanns det inga stora motsättningar om styrelsens yttranden över motionerna. Bara i ett eller två fall var det något av ombuden som i utskotten reserverade sig mot ett beslut.
– Det var mycket konstruktiva diskussioner och ordförandena för de olika utskotten beskrev också i plenum hur diskussionerna gått i utskotten och hur man kommit fram till besluten.
Vid den förra kongressen var motionerna sämre förberedda, menar Anders Grundström, och det dök upp frågor vars ekonomiska konsekvenser inte togs i beaktande. Vid den här kongressen fanns det däremot inte några sådana problem.
Anders Grundström tar som exempel att diskussionerna fungerat väl i det utskott där han själv deltog och som behandlade frågor som verksamhetsberättelsen, redovisning och budget samt en rapport om autonomireformen.
SULF:s indelning i tjänstesektioner ska utredas
Ett av de andra utskotten behandlade motioner om att ändra eller slopa sektionsindelningen. Anders Grundström berättar att sektionerna kom till genom en kompromiss vid förbundets bildande. Det ena av de två sammanslagna förbunden, Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund (SUHAF), hade självständiga lokalföreningar medan det andra, Universitetslärarförbundet (ULF), var organiserat efter tjänstekategorier.
Frågan om att slopa sektionerna har varit uppe tidigare. Senaste gången, 2004, beslöt kongressen att de skulle vara kvar. Den här gången gav kongressen styrelsen i uppdrag att utreda frågan under perioden.
Låg närvaro satte krokben för namnbyte
Men en sak tycker han var mindre bra på kongressen. Det var så få ombud närvarande att det inte gick att få kvalificerad majoritet för den stadgeändring som krävs för att genast byta namn från Sveriges universitetslärarförbund till Sveriges universitetslärare och forskare, trots att bara två av de närvarande röstade mot förslaget. Eftersom kongressen utgörs av 101 ombud fordrades det att 67 ombud röstat för, nu blev det bara 64 ja-röster.
Därför måste namnfrågan behandlas en gång till, på en kommande kongress.
– Det var rent ut sagt dåligt, säger Anders Grundström.
Men som helhet bedömer han att det var en lyckad kongress.
– Den demokratiska processen har fungerat väldigt bra, sammanfattar han.
