Dessutom har ESS nyligen beviljats 194 miljoner från EU:s nationella regionalfondsprogram. Pengarna är öronmärkta för forskningsinfrastruktur och får inte användas för byggkostnader.
Skälet till de 300 extra miljonerna i budgeten är att de andra länderna som ska utgöra ESS ”ägare” och finansiärer ännu inte kan göra inbetalningar till ESS AB, då det är ett svensk-danskt bolag.
Därför ska ESS AB som Universitetsläraren tidigare rapporterat ombildas till en så kallad ERIC (European Research Infrastructure Consortium) men denna ombildning är enligt budgeten ”något försenad” och ”Sverige behöver bidra med en större andel medel under 2015 än tidigare beräknat”.
Från utbildningsdepartementet försäkrar man att detta varken innebär att ESS blir dyrare för Sverige eller att det skulle finnas problem med bildandet av en ERIC, som ska underlätta för ”inrättande av europeiska forskningsinfrastrukturer på icke-ekonomiska grunder”. ERIC definieras som ett ”juridiskt instrument på EU-nivå, för inrättande av forskningsstrukturer vars status som juridisk person erkänns i samtliga medlemsstater”.
Mer förenklat uttryckt slipper de övriga länder som är intressenter i ESS att betala till ett ESS som fortfarande är svensk-danskt. Ett annat skäl är att ERIC-konstruktionen innebär att eventuella tvister kring ESS ska lösas i EU-domstolen, i stället för att vara beroende av svensk-dansk lagstiftning.
Beslut om inrättande av en ERIC fattas av EU-kommissionen. Förhoppningen kring ESS var att detta skulle ha varit klart 1 januari 2015, men är alltså försenat, bland annat beroende på att ländernas beslut om att bli ERIC-medlemmar dröjer. I början av maj hade beslut fattats av sammanlagt fyra av de 17 ”ESS-länderna”, nämligen Estland, Ungern, Danmark och Sverige.
Ett första ESS-ERIC-möte kommer dock att hållas i juli, där de länder som förväntas utgöra konsortiet kommer att delta. I väntan på formell anslutning kommer ännu inte ERIC-anslutna länder enbart att delta som observatörer.
