Det totala antalet ansökningar, till både program och kurser, inför höstterminen ökade med sju procent till drygt 381 400 personer vilket är det högsta antalet någonsin.
Ansökningarna har ökat till nästan alla stora yrkesexamensprogram, utom civilekonomprogrammet, där antalet förstahandssökande minskat med 38 procent. Men de generella ekonomprogrammen har samtidigt ökat med åtta procent, så totalt sett ökar ansökningarna till ekonomutbildningar.
– Minskningen för civilekonomprogrammet hör samman med att vissa lärosäten, som Göteborgs universitet, inte längre ger program som leder till civilekonomexamen. Man erbjuder kandidat, magister- och masterexamen istället, säger Torbjörn Lindqvist vid Universitetskanslersämbetets analysavdelning.
Den enda andra större yrkesutbildning som också minskar är arkitektutbildningen som minskar med fyra procent. Det här är inget problem, anser Torbjörn Lindqvist.
– Branschen är konjunkturkänslig, men hur det påverkar söktrycket är oklart. Sett på några års sikt har antalet sökande till arkitektur ökat mycket. Nu är det en stabil efterfrågan som svänger kring 2 400 sökande och söktrycket är högt, hösten 2012 var det 5,7 sökande per antagen.
Det är väl känt att vid lågkonjunktur och risk för arbetslöshet är det fler som söker till universitet och högskolor.
– Det brukar finnas ett samband mellan arbetsmarknadsläget och efterfrågan på högskoleutbildning. Det har också varit ganska stora årskullar i de åldrarna som söker till högskolan. Årskullarna av dem som kommer från gymnasiet minskar, men fortfarande är det mycket stora årskullar av 21–24-åringar, så det är ändå en stor efterfrågan.
Och att det just är yrkesutbildningarna som ökar, och nu återigen blivit större än de generella utbildningarna, kan kanske ses som ett tecken i tiden att ungdomar är oroliga för att inte få jobb i framtiden.
Till majoriteten av de generella programmen ökar också ansökningarna, men inte lika mycket som till yrkesprogrammen.
Särskilt är det lärarprogrammen som tagit ett språng uppåt i antalet ansökningar. Efter att lärarprogrammen haft kraftigt minskat söktryck under en lång rad år ökade antalet ansökningar till höstterminen 2012. Den ökningen har fortsatt och förstärkts i år.
– Det har varit väldiga förändringar i sökandetalen. Det har ju att göra med den nya lärarutbildningen som infördes höstterminen 2011. Då var det inte så många lärosäten som hade examenstillstånd för ämneslärarutbildningen och då sjönk tillströmningen mycket. Men det har återhämtat sig med råge sedan dess, säger Torbjörn Lindqvist.
Ansökningarna till program för förskollärarexamen ökar med 31 procent, grundlärarexamen med 11 procent, yrkes lärarexamen med 18 procent, ämnes lärarexamen med 15 procent och totalt ökar alltså lärarprogrammen med 20 procent.
– Vi har försökt undersöka om den stora ökningen kan bero på kompletterande utbildningar för att kunna få lärarlegitimation. Men vi kan inte se att det förklarar den kraftiga ökningen inför den här hösten, utan det verkar vara ett verkligt ökat intresse för att påbörja lärarutbildningar, säger Torbjörn Lindqvist.
Ett av de lärosäten som fått störst ökning av antalet ansökningar är Karlstads universitet som ökat antalet förstahandssökande med 14 procent.
– Vi har jobbat långsiktigt med marknadsföringen och med att utveckla Karlstad som studentstad, säger universitetsdirektör Anne-Christine Larsson.
Men utbudet spelar naturligtvis stor roll.
– Vi har ju många stora professionsutbildningar som har lockat många sökande. Det är väldigt bra söktryck på lärarutbildningarna, det hade vi förra året också. Så fick vi ett starkt söktryck på alla utbildningar som har med hälsa, vård och idrott att göra och på ekonomutbildningen, säger Anne-Christine Larsson.
Karlstads universitet tillhör de lärosäten som har kvar civilekonomutbildningen och till den har antalet förstahandssökande fördubblats räknat två år tillbaka i tiden.
Som många andra lärosäten har Karlstads universitet åkt bergoch dalbana i antalet studieplatser.
Universitetet fick 600 tillfälliga platser 2011–2012, och fick därefter behålla en mindre del av dem, cirka 100 platser. 2013 fick universitetet extra platser riktade till ingenjörer och sjuksköterskeutbildningen.
– Som det är idag har vi överproduktion, vi utbildar fler studenter än vi får betalt för. Men med de starka söksiffrorna hoppas vi att vi får fler platser i budgetpropositionen till hösten. Vi har fått en stor sänkning av takbeloppet så det har vi argumenterat för i budget underlaget, säger Anne-Christine Larsson.
De lärosäten som fått störst ökning är Uppsala universitet som fått 7 580 fler förstahandssökningar, Stockholms universitet, 3 525 fler och Umeå universitet, 2 733 fler, enligt en uträkning gjord av Umeå universitet.
Uppsala universitet är alltså det lärosäte som fått i särklass störst ökning av antalet förstahandssökande. Universitetet har ökat med hela 28 procent. Förklaringen är att 1 juli går Uppsala universitet samman med Högskolan på Gotland. Det ger en dubbel effekt, dels att universitetet tillförs nya studieplatser genom sammanslagningen, dels att förutvarande Högskolan på Gotland verkar bli mycket mer attraktiv när den blir en del av Uppsala universitet.
Till Gotlandsdelen av universitetet har antalet förstahandssökande ökat kraftigt.
– Det är alltså Gotland som drar upp ökningen så extremt. Vi har en del nya utbildningar där som drar studenter och även de gamla utbildningarna har fått fler ansökningar. Det är jätteroligt att sammanslagningen fått den effekt man ville. Det var det man var ute efter, att få mer studenter till Gotland och det fungerade uppenbarligen, säger Cilla Häggkvist, biträdande chef på studentavdelningen vid Uppsala universitet.
Men som många andra inom högskolevärlden beklagar hon regeringens dåliga tajmning.
– Det är lite trist att ökningen i antalet ansökningar kommer samtidigt som regeringen drar in de tillfälliga studieplatserna. Med färre platser och många fler sökande är det många studenter som inte kommer att få plats.
PER-OLOF ELIASSON
Fakta
Så här har antalet förstahandssökande till de olika yrkesexamensprogrammen förändrats från höstterminen 2012 till höstterminen 2013:
Apotekare +16 procent
Arbetsterapeut +40 procent
Arkitekt -4 procent
Civilingenjör +7 procent
Civilekonom -38 procent
Högskoleingenjör +12 procent
Jurist +10 procent
Läkare +4 procent
Förskollärarexamen +31 procent
Grundlärarexamen +11 procent
Yrkeslärarexamen +18 procent
Ämneslärarexamen +15 procent
Lärarprogram totalt +20 procent
Psykolog +6 procent
Sjukgymnast +9 procent
Sjuksköterska +1 procent
Socionom +11 procent
Tandhygienist +16 procent
Tandläkare +7 procent
Källa: Universitetskanslersämbetet
