I flera decennier har fler kvinnor än män sökt till kurser och program vid svenska lärosäten. I mitten av 1990-talet var 60 procent kvinnor.
Därefter har den kvinnliga dominansen förstärkts. I slutet av oktober presenterade Verket för högskoleservice preliminär statistik för sökande till vårterminen 2008. Cirka 64 procent är kvinnor.
Statistik för OECD i Education at a Glance år 2007 visar att en majoritet av studenterna i medlemsländerna är kvinnor. Japan, Turkiet och Sydkorea är undantag.
Mats Björnsson är ämnesråd vid Utbildningsdepartementet. Han har analyserat resultat av teoretiska prov för 15-åringar i Sverige och gjort en internationell jämförelse.
– Före 1990-talet visade testresultaten att flickorna klarade sig bäst i läsförståelse medan pojkarna hade ett visst försteg i matematik och naturkunskap. Nu har flickorna som grupp förbättrat sin position inom båda dessa områden. De har kommit ifatt i matematik och naturkunskap och avståndet i fråga om läsförståelse har ökat ytterligare.
Han har försökt göra en liknande jämförelse över tid i Europa och övriga länder i den industrialiserade världen.
– Statistiken från OECD är inte så utförlig här. Jag vågar nog ändå påstå att samma trend är märkbar globalt. Särskilt tydlig är den i nordiska länder. Eftersom antagningarna till universitet och högskolor ofta baseras på betyg medverkar detta till att kvinnorna är i majoritet vid lärosätena.
Mats Björnsson konstaterar att pojkar och flickor har olika attityder till studier, men anser att det inte finns några entydiga svar till varför så är fallet.
– Flickor är mer ambitiösa än pojkar. Pojkar tenderar att utveckla antiplugg-kulturer. De läser till exempel ogärna på fritiden. I flera andra länder, bland annat i England, har fenomenet debatterats i flera år. Av olika anledningar har diskussionen inte kommit till Sverige förrän nu, säger han.
Tydlig uppdelning än idag
Anne-Marie Morhed är föreståndare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
– För några generationer sedan förväntades kvinnorna finnas i hemmet. När de senare sökte sig ut på arbetsmarknaden fick de jobb inom områden där de tidigare utfört icke-avlönat arbete. Också i dag finns det en tydlig uppdelning. Kvinnor utbildar sig ofta till vårdyrken och män dominerar inom teknik och olika hantverksyrken.
Det är denna uppdelning som, enligt henne, är en orsak till att kvinnorna dominerar bland studenterna vid universitet och högskolor.
– De unga män som vill bli snickare och svetsare eller satsa på något annat hantverk kan gå direkt ut i arbetslivet efter avslutade gymnasiestudier. Kvinnorna dominerar bland sjuksköterskorna och lärarna och de måste läsa på högskolan för att etablera sig inom sina yrken.
Hon berättar att universitetet i Karlstad bland annat vänt sig till unga män på landsbygden.
– De är svårflörtade. Landsbygdens kvinnor reser in till stan och utbildar sig, medan männen ofta stannar kvar hemma och börjar jobba. Det vore besynnerligt om en ojämn könsfördelning accepteras på högskolorna med motiveringen att pojkarna får jobb ändå, även om de inte läser vidare.
Handlar om motivation
Ann-Marie Morhed gör en historisk tillbakablick för att analysera könsmönstren inom utbildningen.
– När männen dominerade ansåg man att de var mer intelligenta. Nu heter det ibland att pojkar är stökiga och därför inte lika duktiga i skolan. Egentligen handlar det om motivation.
Enligt resultaten från teoretiska tester presterar alltså flickor nu lika bra i matematik som pojkar.
– Ändå finns det en skillnad vid val på gymnasiet. Flickor väljer sällan att läsa de svåraste kurserna i matematik. De anstränger sig inte för att tillhöra de bästa inom ett område som av tradition domineras av pojkar, säger hon.
Tidigare dominerade männen inom forskarutbildningen. Nu har kvinnorna kommit ikapp inom de flesta fakultetsområdena.
– Därför borde det finnas en större andel kvinnliga lärare och forskare i högskolevärlden. Fler kvinnor blir lektorer och professorer, men det går för långsamt och uppföljningen av regeringens målsättningar är dålig. Politikerna kan inte fjärrstyra lärosätena. Universiteten och högskolorna måste själva förbättra jämställdheten.
Institutioner och centrumbildningar för genusvetenskap finns i dag vid de allra flesta lärosätena.
– Genusvetenskap är till sin karaktär gränsöverskridande. Därför är det bra om centrumbildningar kan bli mötesplatser för
lärare och forskare från olika discipliner.
Hon anser att det bör finnas ett genusperspektiv på forskningen vid alla institutioner.
– I dag är det eldsjälar som bedriver forskning och undervisning med ett genusperspektiv. Centrumbildningar för genusvetenskap kan här spela en viktig roll för att skapa allmänna strukturer för den könsrelaterade forskningen och undervisningen.
Män utbildas internt
Lars Jalmert är lärare vid pedagogiska institutionen på Stockholms universitet och ordförande i Högskoleverkets jämställdhetsråd.
Han har suttit med i flera statliga utredningar om jämställdhet och dessutom ägnat en stor del av sin forskning åt genusfrågor.
– Tidigare innebar utbildning vid universitet och högskolor makt. Så är det inte längre. Många unga män skaffar sig inte högskoleutbildning utan går till det privata näringslivet och får kanske internutbildning. Inom den offentliga sektorn dominerar kvinnorna och här krävs det formella utbildningsmeriter för att få anställning. Det är en viktig orsak till att kvinnorna dominerar i högskolevärlden, säger han.
Han poängterar att attityder och värderingar också kan vara en orsak till den kvinnliga dominansen.
– Pojkar på högstadiet och gymnasiet manifesterar sin manlighet på annat sätt än med teoretiska studier.
Samtidigt som en majoritet av studenterna är kvinnor finns det alltså en mycket klar manlig dominans på ledande poster.
– Professorerna har mycket makt. I dag dominerar inte längre männen inom forskarutbildningen. Ändå är bara 17–18 procent av professorerna kvinnor. Det kan inte finnas någon annan förklaring än att högskolevärlden håller männen om ryggen och favoriserar dem när nya tjänster ska tillsättas, betonar ordföranden i jämställdhetsrådet.
Nödvändigt förändra
Lars Jalmert anser att det är nödvändigt att använda aktiva åtgärder för att minska snedfördelningen.
– I England har man konstaterat att det vid deras universitet och högskolor med samma förändringstakt kommer att dröja ytterligare 50 år innan det finns lika
många kvinnliga som manliga professorer. Jag tycker det är bra att Stockholms universitet beslutat att ge kvinnliga docenter chansen att forska på heltid under tre månader. Det kan förbättra kvinnors möjligheter att avancera
i karriären.
Tidigare i höst arrangerade ett världsomspännande nätverk en konferens om jämställdhet i Berlin och Lars Jalmert var en av mötesdeltagarna. Cirka 500 personer från 56 länder medverkade.
– Trots allt tycker jag att sammankomsten visade att Sverige ligger relativt bra till vid en internationell jämförelse, även om det finns väldigt mycket kvar att göra.
Om två år är Stockholms universitet värd för nästa konferens.
– En viktig uppgift för oss blir att få med fler män i arbetet. I Berlin var säkert 80 procent av deltagarna kvinnor. I dag ger inte arbetet för jämställdhet några större meriter inom högskolevärlden, säger Lars Jalmert.
CURT ISAKSSON
