Spännande är ett ord som ofta återkommer under intervjun med Git Claesson Pipping. Jobbet som lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola, forskning, undervisning och fackliga frågor – allt engagerar henne.
– På ett plan är jag fullständigt kluven inför det nya uppdraget. Jag trivs på min nuvarande arbetsplats, med mina kollegor och mina arbetsuppgifter. Det finns en kreativitet och vilja till utveckling och förbättring där.
– Men jag brinner för utbildningsfrågor! Jag har varit lärare och forskare hela mitt yrkesliv och nu vill jag använda mina kunskaper och erfarenheter som förbundsdirektör, säger Git Claesson Pipping, som tillträder sin nya post i mitten av november.
Hon menar att utbildning och forskning är nycklar till ett gott samhälle.
– Det största misstaget ett land kan göra är att inte satsa på utbildning – och då menar jag allt från förskola till forskning, inklusive goda villkor för forskarna.
Började som högstadielärare
Git Claesson Pipping påbörjade sin ämneslärarutbildning vid Stockholms universitet och Lärarhögskolan i Stockholm direkt efter gymnasiet. Hon tog sin examen 1983 och började sedan arbeta som högstadielärare, samtidigt som hon på deltid påbörjade forskarstudier i litteraturvetenskap. Hennes doktorsavhandling, med titeln Könet som läsanvisning, handlar om det svenska mottagandet av den engelska författarinnan George Eliot 1859–1895.
– Många recensenter såg henne som en mild, frireligiös författare – för att det var det de förväntade sig. Det var bara de som trodde att en kvinna kunde vara ateist och filosof som uppfattade de inslagen i hennes texter.
Idag är Git Claesson Pipping dekan för utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Södertörns högskola och hon är styrelseordförande i NIKK, Nordisk Institutt for Kvinne- och Kjønnsforskning. Hon är också gift och mor till två barn, en flicka på 10 och en pojke på 16 år.
Bättre situation för kvinnor
Kvinnornas situation i högskolevärlden har förbättrats mycket sen hon själv var doktorand. Framför allt har det skett inom humaniora och samhällsvetenskap där genuskunskapen på många håll tagits in i kunskapsområdet, förklarar Git Claesson Pipping.
– Det finns nu mer kunskap om hur omedvetna värderingar kan påverka, till exempel vid lärartillsättningar. Men fortfarande upptäcker man häpnadsväckande saker. All tillgänglig statistisk visar att kvinnor har lägre löner och en senare karriär – vilket inte bara kan översättas med att många kvinnor har varit hemma med barn. Självklart blir jag frustrerad och arg – vi borde kommit längre!
En stor sameuropeisk undersökning, Gender and Excellence in Research, om tilldelningen av EU-forskningsmedel, visar bland annat att om en manlig forskare är ett år yngre än en kvinna uppfattas han som mycket mer lovande.
– Det bekymrar mig – men det är bara att fortsätta upplysningsarbetet och att bevaka frågorna.
Git Claesson Pipping är uppvuxen i Stockholm, men har en liten anstrykning av en dialekt, som visar sig vara ett arv från de västgötska föräldrarna – och kanske något från hennes finlandssvenske make och en mängd forskning som kretsat kring Finland.
Just nu är hon involverad i ett forskningsprojekt om offentlig identitetsformation. Hon hoppas hinna skriva en första artikel om ”Offentliga kvinnofester i Helsingfors vid förra sekelskiftet” innan hon tillträder som förbundsdirektör – sen får forskningen gå ner på sparlåga ett tag:
– Man kan inte göra allt hela tiden!
Före MBL-förhandlingarna
Jag träffar Git Claesson Pipping några timmar innan hon ska träffa personalen på SULF:s kansli – före MBL-förhandlingarna, understryker hon. Hon kan regelverket efter att ha varit fackligt aktiv på det lokala planet som ordförande i SULF på Södertörns högskola under åren 1999–2002.
– Som förbundsdirektör är det viktigt att tydliggöra universitetens nya roll i samhället. SULF har som professionsorganisation intresse av att utbildningssektorn som helhet utvecklas och som facklig organisation är det viktigt att kämpa för att arbetsvillkoren är goda. Självklart leder bra villkor för de anställda till att det blir lättare att bidra till samhällsutvecklingen, menar hon.
Hårda villkor för lektorer
Hon kommer till sin post direkt från lektorsverksamheten och vet därmed hur det är att balansera mellan utbildnings- och forskningsuppdragen.
– Lektorer utför en stor del av undervisningen inom grundutbildningen och allteftersom resurserna stramats åt har arbetsbelastningen blivit tyngre. Det blir för lite tid – eller ingen tid alls – över för kompetensutveckling och forskning. Det är djupt allvarligt. Det skapar arbetsmiljöproblem och långtidssjukskrivningar!
– Riksdagens och regeringens beslut om resursfördelningen har en direkt koppling till varje universitetslärares arbetssituation. Sedan 1993 har lärosätena fått mindre resurser så att man tvingats examinera fler studenter per tidsenhet och lärarna har fått allt tyngre undervisningsbörda och allt mer obetald övertid.
Hon påpekar att även resursfördelningen till forskningen skapar merjobb på lärosätena:
– Resurserna fördelas i hög grad via forskningsråden. Motiveringen är att vi ska få fram den bästa forskningen och det är naturligtvis helt rimligt. Men det är inte rimligt att det leder till att institutionerna inte vågar anställa personal och att en lektor som fått forskningsmedel får en vikarie som sköter undervisningen. 40 procent av dem som arbetar inom sektorn är inte fast anställda!
– Mycket tid går åt till att dra in medel. Forskare lägger ner mycket tid på att bedöma varandras forskning – och framför allt på att bedöma forskning som ännu inte är gjord. Forskning kan generera helt oväntade resultat – det är ju poängen. Medel direkt till lärosätena skulle ge mer forskning. Självklart måste man ha ett kvalitetsgranskningssystem, men inte så som den ser ut idag.
Forskning för bättre liv
Omvärldens syn på forskning har förändrats i positiv riktning, menar hon, men den vision Git Claesson Pipping har når ännu längre:
– För några år sedan talade man mycket om tillväxtforskning – önskemålet var ”forskning idag, uppfinning i morgon och dollar därefter”. Jag skulle vilja att man säger ”forskning idag, kunskap i morgon, därefter ett bättre liv och i längden kanske också dollar”.
ANKI WOOD
