Att vissa högt uppsatta SULF-funktionärer gärna vill sitta i knäet på maktfullkomliga arbetsgivare är en tragedi i sig. Men att förbundsdirektören stödjer ett sådant agerande är ju en skandal!
I förra numret skrev jag om turerna kring min uppsägning på Mälardalens högskola och fackets märkliga agerande. Mitt inlägg besvarades direkt av SULF:s förbundsdirektör Göran Blomqvist och ombudsman Jan-Erik Sköld. De skriver ”Mohsen Hakim har enligt vår bedömning inte utsatts för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet”. Dessa två herrar vet att frågan just nu utreds av DO men visar tydligt vad de önskar att utfallet skall bli. Det här avslöjar den attityd som jag har mött hos SULF hela tiden. De har konsekvent ställt sig på arbetsgivarens sida och på olika sätt motarbetat mig. Jag vet inte riktigt vad orsaken är men hade jag haft en ”lagom” dos av ”jantelagen” i mig hade de antagligen behandlat mig annorlunda. Vi invandrare diskrimineras – inte alltid för att vi är invandrare – utan ibland för att vi beter oss osvenskt.
DET BÖRJAR BLI ALLT tydligare att SULF blundar för diskriminering. När man visar de ansvariga fakta, blundar de ännu hårdare. Men jag är envis och som lärare har jag lärt mig att ibland är det nödvändigt att uttrycka sig på ett extra enkelt sätt för att undanröja alla möjligheter till missförstånd. Om SULF:s funktionärer, efter att ha studerat min DO-anmälan, fortfarande verkligen inte inser att jag har blivit diskriminerad, kan kanske följande hjälpa dem till insikt:
1. Under den omplaceringsutredning som föregick min uppsägning fanns det en utannonserad tjänst som utbildningshandläggare som även facket medgett att jag var kvalificerad för. Enligt lag borde jag ha erbjudits den tjänsten men så blev det inte. Enbart detta räcker för att ifrågasätta att min uppsägning har gått rätt till. Men MBL-förhandlingar mellan facket och arbetsgivaren avslutades i enighet den 22 april och resulterade i att ”Mohsen inte har tillräckliga kvalifikationer för någon av de lediga anställningar som finns på högskolan”.
2. Den 29 april, det vs två dagar före min uppsägning, utannonserades en adjunkttjänst på min egen institution. Enligt högskolans egen personalavdelning fanns tjänsten innan omplaceringsutredningen avslutades. Men jag blev aldrig erbjuden den tjänsten. När jag informerade Jan-Erik Sköld valde han att blunda. Och likaså CF:s ombudsman Magnus Skagerfält samt ordföranden för SACO-S på min högskola, Kjell Waltersson.
Tjänsten krävde dels ”examen från grundläggande högskoleutbildning” och dels ”pedagogisk skicklighet”. Jag uppfyller båda kraven med råge men tjänsten gick till en relativt nyutexaminerad student. Efter mina upprepade påtryckningar och publicitet i media tas frågan upp den 12 september till MBL-förhandlingar. Arbetsgivaren och facket kommer då överens om att vid utannonsering av den här tjänsten var kravbiten i annonstexten ”otydligt formulerad”. Alltså långt efter att man har anställt någon baserad på en annons godtar facket att man ändrar på den annonsen.
3. En tjänst som internationell handläggare utannonserades en månad efter min uppsägning och arbetsgivaren struntade helt i att pröva min företrädesrätt. Den som fick tjänsten började arbeta 1:a september. 18 dagar därefter gör arbetsgivaren, i efterhand, en skicklighetsbedömning och kommer fram till att jag inte hade tillräckliga kvalifikationer. MBL-förhandlingar mellan facket och arbetsgivare angående tillsättning av den här tjänsten slutade ändå i enighet.
DET ÄR HÖG TID att Jan-Erik Sköld och Göran Blomqvist öppnar ögonen. Att arbetsgivaren ville bli av med mig är givet och påståendet om arbetsbrist är en förbannad lögn. Det finns god anledning att inte blint lita på min prefekt Sten Ekmans ord. I samma veva som han planerar uppsägningen av två invandrare och en kvinna söker han närmare nio miljoner kronor från staten för att jobba med mångfaldsfrågor.
Diskriminering är ett allvarligt samhällsproblem som kan drabba vem som helst. Den utsatthet som man befinner sig i, samt arbetsgivarnas hot och repressalier, tvingar oftast den drabbade individen till tystnad. Fackets uppgift är att försvara medlemmarna och motarbeta diskriminering i dess olika former, alltså oavsett om den har kopplingar till ens kön, etnicitet, sexuell läggning eller något annat. Facket bör också inse att bristande respekt för olikheter ibland kan få diskriminerande former. Etnisk diskriminering som drabbar invandrare kan alltså visa sig i form av intolerans mot osvenskt beteende. Facket måste säga nej till diskriminering oavsett hur den uttrycks och vem som drabbas. SULF:s agerande i samband med min uppsägning och turerna efter det visar att vi har långt kvar dit.
MOHSEN HAKIM,
UPPSAGD LEKTOR VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA
