Betyg och formella meriter är inte längre allenarådande. Nu ska också
livserfarenhet värderas vid antagningen till högskolan. Därför diskuterade representanter för högskola och andra arbetsgivare validering vid en stor konferens i Göteborg nyligen.
– Universiteten är nu skyldiga att ta hänsyn till sökandes reella kompetens.
Man ska se till den sökandes möjligheter att klara utbildningen och inte enbart till pappersmeriter, säger Ulf Öhlund, chef på Högskoleverkets bedömningsavdelning.
Allt man inte har papper på
Grunden till att högskolevärlden måste börja hitta metoder för att validera den reella kompetensen finns i propositionen Den öppna högskolan som riksdagen antog i december 2001.
Den reella kompetensen är allt man kan men inte har papper på. Ett exempel på reell kompetens är någon som saknar gymnasiebetyg i engelska men som bott och arbetat i England i 20 år. En person med den erfarenheten ska inte behöva läsa in gymnasieengelska för att kunna studera på universitetet.
Det här är en förändring framförallt för invandrare och grupper med låg grundutbildning som har det svårt att komma in på högskolan.
– Det kan bli ett viktigt steg för att öppna högskolan för de här grupperna, säger Ulf Öhlund.
Han påpekar att man länge kunnat åberopa särskilda skäl men att det alternativet har använts i liten utsträckning. Nu ska möjligheterna bli tydliga och erkända.
Nationell samsyn
Högskolorna ska själva utveckla modeller för valideringen och Högskoleverket ska följa processen. Riksdagens beslut innebär också att högskolorna ska sträva efter nationell samsyn om valideringen. Svenska universitets- och högskoleförbundet har bildat en arbetsgrupp för att ta fram valideringsmetoder.
–Alla högskolor känner sig vilsna. Vi har knappt ett gemensamt språk eller en gemensam definition att stå på, säger arbetsgruppens ordförande Lars Lustig, enhetschef för Studentcentrum vid Umeå universitet.
Kommer att ta tid
Det kommer att ta tid innan valideringen sätter sig.
– Först till höstterminen 2003 räknar vi med att det ska finnas färdiga metoder, säger Lars Lustig.
Men redan nu borde det vara möjligt att åberopa reell kompetens vid ansökningar. Den sökande som inte blir nöjd med beslutet kan klaga hos Överklagandenämnden. Och nämndens beslut blir ett slags prejudikat som ska vägleda högskolorna.
Tre tillfällen
Universitet och högskolor ska värdera den reella kompetensen vid tre tillfällen.
1. Behörighet. Det kan både gälla grundläggande behörighet och särskild behörighet. Kravet att se till reell kompetens gäller på alla nivåer. Lars Lustig tror att det kan bli aktuellt även för sökande till doktorandstudier.
2. Urval. Hur värderingen av reell kompetens i konkurrens med andra sökande ska gå till återstår att se.
3. Tillgodoräknande. Om du till exempel har kunskaper som motsvarar 40 poäng på en utbildning ska du kunna korta av utbildningen med två terminer. Men inte bara det:
– Det är självklart att du ska få med dig de 40 poängen när det blir dags för till exempel kandidatexamen eller sjuksköterskeexamen, sade Irja Persson-Utterhall, utbildningschef vid Göteborgs universitet vid konferensen om validering i Göteborg.
Erfarenheterna av validering på högskolenivå är små i Sverige. I Norge däremot har man haft motsvarande bestämmelser i två år. Erfarenheterna är goda anser Oddvar Kværnhaug, rådgivare vid Högskolan i Oslo.
– Det kräver mer resurser men det lönar sig samhällsekonomiskt att ta tillvara den kompetens som finns, sade han vid konferensen i Göteborg.
Vid ansökan till Högskolan i Oslo ska den som vill åberopa reell kompetens skriva en egen redogörelse och själv sammanställa alla dokument som krävs.
Förfarandet är självreglerande menar Oddvar Kværnhaug. Lite hårddraget: den som kan göra en korrekt ansökan klarar också av att studera på högskolan.
Hög subjektivitet
Kritisk till att varje lärosäte nu har rätt att besluta om ett alternativt urvalssystem till tio procent av utbildningsplatserna på program och kurser var däremot Christina Cliffordsson. Hon är forskare vid Göteborgs universitet och lektor vid Högskolan i Trollhättan-Uddevalla och är vid HTU ansvarig för intervjuantagning till sjuksköterskeutbildningen.
Christina Cliffordsson anser att fria så kallade ostrukturerade intervjuer lämnar utrymme för mycket hög subjektivitet och att översätta reell kompetens i termer av akademiska betyg och gymnasiebetyg är oerhört problematiskt och öppnar för godtycke om det inte regleras centralt.
– En situation där man kan få tillgodoräkna sig erfarenheter i Lund men inte i Linköping gynnar bara starka grupper som har resurser att kunna utnyttja systemet, sade hon på konferensen.
PER-OLOF ELIASSON
