Nyligen släppte organisationen European Council of Doctoral Candidates and Junior Researchers (Eurodoc) siffror över doktoranders löneläge i Europa. Etta på listan är Danmark följt av Tyskland och Belgien. Sverige hamnar i undersökningen på plats 9 av 26 med en medellön på 32 650 kronor. Haro de Grauw sitter i SULF:s förbundsstyrelse och är doktorandombud vid Lunds universitet. Han menar att lönesituationen för doktorander i Sverige är allvarlig.
– Det är många doktorander som upplever att lönerna halkat efter kostnaderna. Bland utländska doktorander som söker sig till Sverige finns en utbredd uppfattning att de ekonomiska villkoren är goda. Med facit i hand är det inte riktigt så, säger Haro de Grauw.
I många europeiska länder är lönerna för doktorander desamma i hela landet. Men de svenska doktorandlönerna varierar mellan lärosäten och även mellan forskningsämnen. Eurodoc har baserat Sveriges lönenivå i undersökningen på doktorandlönerna vid Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Ett medelvärde av dessa två blir 32 650 kronor. Enligt SULF:s lönestatistik från 2025 ligger medellönen för doktorandmedlemmar över hela landet på 34 540 kronor. Haro de Grauw menar att en orsak till att det finns skillnader inom lärosäten och mellan olika ämnesområden är att vissa yrkeskategorier är mer eftertraktade på arbetsmarknaden.
Trots att Sverige har en högre budget för forskning än många andra länder så behöver det inte nödvändigtvis leda till högre doktorandlöner. Det beror på hur stor andel av medlen som faktiskt används till doktorandlöner och hur många doktorander som finns i landet, säger han.
– Många tänker att det är väl superbra att man får lön för att vara doktorand tills man börjar förstå sig på kostnadsläget.
Haro de Grauw nämner att det finns en stor konkurrens om medlen. Dessutom finns ett stort tryck på professorerna att pengarna används så effektivt som möjligt.
– Inom flera ämnen blir det allt svårare att rekrytera svenska doktorander. Då tar de in utländska doktorander eftersom det alltid finns någon som tackar ja oavsett lön, säger han.
På frågan om lönerna för doktorander i Sverige är rimliga, svarar Haro de Grauw:
– Har man en partner som arbetar eller är ensamstående så är det en god inkomst. Många har dock med sig familj från utlandet och då går kalkylen inte ihop. Det blir inte enkelt för partnern att hitta jobb i Sverige utan att kunna språket.
Han poängterar dock att det faktum att doktorander får en anställning fortfarande gör att doktorander i Sverige har goda villkor. Det gör att de har rätt till a-kassa och får en pensionsgrundande inkomst. Han menar att länder som använder sig av ett stipendiesystem bör tänka om.
– Man går miste om väldigt mycket under de år man inte har en anställning. Alla länder borde ha ett system där man kan få a-kassa om man inte får anställning efter sin doktorsexamen.
Haro de Grauw säger även att man inte bör stirra sig blind på statistiken. Eftersom en doktorandlön måste sättas i relation till kostnadsläget och bostadssituationen.
– Det är inte bara hur hög lönen är, utan hur mycket hjälp man får med att skaffa bostad och att etablera sig i Sverige också. Där finns det förbättringspotential, säger Haro de Grauw.
Eurodoc nämner i sin rapport att länder som Tyskland och Österrike trots höga doktorandlöner sällan erbjuder heltidsanställningar. Därför blir den faktiska lönen lägre. Haro de Grauw tycker inte att Sverige bör ta efter den modellen.
– Vi har redan i dag medlemmar som arbetar över normalarbetstiden. Att gå den vägen skulle bara öka risken för att doktorander får lägre lön för lika mycket arbete. Dessutom blir det en deltidsanställning vilket gör läget ännu mer osäkert för många, säger han.
Han säger att han möter många studenter som jämför villkoren för doktorander mellan olika länder. Det finns dock brist på trovärdig statistik. På sistone har allt fler doktorander blivit varse Sveriges alltmer restriktiva migrationspolitik.
– Det är många som oroar sig för om de kommer kunna stanna med sin familj efter sina doktorandstudier, säger Haro de Grauw.
På frågan om hur lönenivåerna kan påverka doktoranders val av land svarar han:
– Om de ser hur högt Danmark ligger i förhållande till Sverige så tror jag att man kanske börjar söka sig dit i stället.
Norbert Bencze, ordförande för Eurodoc, är inte förvånad över resultatet. I ett mejl skriver han:
”Det var ganska väntat att många länder behöver förbättra villkoren för doktorander. Samtidigt har det funnits ett väldigt stort intresse att dela med sig av data. Det visar att det går att samla in data men också att människor vill sprida informationen till andra.”
Han menar att doktorander bör ha en anställning för att visa att de inte är studenter utan yrkesverksamma. Norbert Bencze säger även att en anställning inte är en garanti för goda ekonomiska villkor. Eurodoc har som uttalat mål att en doktorand ska tjäna minst lika mycket som ingångslönen för en ämneslärare i landet. I Sveriges fall tjänar en doktorand enligt undersökningen enbart 80 procent av en ämneslärares ingångslön medan siffran för våra grannländer är 100 procent enligt Norbert Bencze. Han menar att anledningen till att många länder envisas med att behålla stipendier är av tradition att se doktorander som studenter.
”Många doktorander i dessa länder vet inte ens att det finns länder där anställningar ses som norm.”
Han nämner två positiva exempel där utvecklingen går åt rätt håll, Estland och Tjeckien. I Estland ersattes stipendier på motsvarande 11 000 kronor med lön från och med läsåret 2023/2024. I Tjeckien infördes en lag som säger att doktorander ska få motsvarande 1,2 gånger minimilönen i stipendium.
”Det är viktigt att länder med låga löner kommer in i matchen annars riskerar talangfulla forskare att söka sig till länder med högre lön”, poängterar Norbert Bencze.
Osäkerheten för doktorander stannar dock inte vid lön och anställningsvillkor, enligt Haro de Grauw.
– Det har blivit ett väldigt osäkert läge för utländska doktorander. Forskare kommer till Sverige och forskar för skattemedel men kastas sedan ut, det är ett enormt slöseri av mänskligt kapital, säger han.
