Kristianstad är en stad i förändring. 2029 är det tänkt att högskolan ska flytta in i nya lokaler mitt i staden. Men än så länge är det bara en byggarbetsplats där en del av Galleria Boulevard tidigare låg. Lisa Källström och hennes kollegor jobbar fortfarande kvar på det gamla regementets kasernområde vid Näsby i den nordvästra delen av staden. Hon säger nöjt att hon har fem minuters pendling till jobbet.
Den rödaste höstlövsfärgen passar fint till Lisa Källströms vinröda blus. Den städade men tydliga dialekten avslöjar henne, trakterna kring Kristianstad och Hässleholm (Sösdala) är hemma. Hon står utanför biblioteksbyggnaden, det hus där kaféet finns, och hon pratar om vad som ska hända med husen sedan. Många olika alternativ finns.
I mer än halva sitt liv har hon tillbringat sina dagar i de pampiga korridorerna. Hon har varit anställd, med olika roller, sedan 2004 och före det var hon själv student här, på ekonomprogrammet.
– Jag var ganska ung när jag började, direkt efter gymnasiet. Då var det väl inte en passion eller en dröm utan en bred utbildning som skulle kunna leda till jobb lite varstans. Jag tänkte att marknadsföring var intressant och ja, mer eftertanke fanns egentligen inte. Men jag gillar den här världen och jag tycker om att vara där kunskap och utveckling står i fokus, förklarar Lisa Källström.
När Lisa Källström har fyllt på sin kaffetermos och går uppför trapporna konstaterar hon att det finns olika åsikter om mysfaktorn i lokalerna. Det är högt i tak och skapar en annan sorts atmosfär än den som kommer att råda efter flytten. Nog finns det en charm i att varje centimeter inte är optimerad, tänker hon själv. På det låga runda bordet innanför hennes kontorsdörr ligger några pappershögar som inte får flyttas eller stökas till, så viktiga är de. Planeringstavlan ovanför utstrålar kreativitet. Platsattraktivitet har hon skrivit högst upp och sedan, rubriker med en mängd underliggande punkter, Projekt, Output, Forum och Status.
Hennes mamma brukar säga att hon tycker att Lisas jobb passar henne väldigt bra. Som det här med kärleken till att planera, att bocka för i sin kalender, den fanns där redan när hon var ung. Lisa Källström håller med och säger att hon som är biträdande professor har ett kul och omväxlande jobb. Hon menar att utbildning, forskning och samverkan är precis lika roligt.
– Jag är ganska nyfiken som person, på vad andra tycker och tänker. Det hör nog ihop med att jag tycker att det är roligt med undervisning för det är ett möte med studenter och för att du ska kunna lära något av mig så måste jag förstå vad du redan vet och vilka dina referensramar är. Även det blir en typ av samverkande möte mellan studenter och mig som undervisande lärare, säger Lisa Källström.
Lisa Källström …
… är 45 år gammal och bor i Kristianstad. Hon växte upp i Sösdala i grannkommunen Hässleholm. Hon är gift med Jimmy Källström och de har tre döttrar. Hennes och familjens fritid handlar mycket om idrott, om basket, handboll och fotboll. Hon är docent och biträdande professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, vid Högskolan Kristianstad. Hon är också meriterad lärare.
Med tiden insåg hon hur mycket hon tycker om den akademiska världen och att hon ville doktorera. Lisa Källström var föräldraledig när ”där kom ett doktorandprojekt som handlade om plats”. Kommunerna i nordöstra Skåne var intresserade av ett projekt där Kristianstad och Hässleholm beskrevs som tillväxtmotorer och där det handlade om platsen. Lisa nappade och har blivit kvar i att tänka kring platsvarumärken och att bygga attraktiva platser. Ibland startar något av en anledning och sedan växer det, som hon själv uttrycker det.
– Alla har en relation till sin plats och jag gillar ju att göra saker tillsammans med andra. Att olika människors perspektiv möts och bildar något nytt, det är grunden i hur man utvecklar en plats, konstaterar Lisa Källström och fortsätter:
– Sedan är det svårt att veta om jag gillar samverkan och samskapande för att jag har studerat plats så mycket eller om jag studerar plats för att jag tycker om samskapande och samverkan. Jag tänker att det är samverkan som är grunden på något sätt och platsen som är studieobjektet.
Om man kan vara både lugn och energisk på en och samma gång, då är Lisa Källström det. Hon uttrycker sig med stor omsorg om ordvalen men ger också ett, ja, snabbt intryck. Här kan det hända grejer. Har hennes egen syn på sin plats, på Kristianstad med omnejd, förändrats av att hon har ägnat så mycket tid på att fundera kring plats? Jo, så är det nog, förklarar hon. Kanske tänker gemene man inte så mycket på platsen där man lever och bor. Man trivs, förhoppningsvis, och så är det bra så.
Men ju mer hon studerar platsen och fenomenet plats, desto mer uppenbar blir komplexiteten i vad som gör att man gillar sin plats. Små, små saker kan vara betydelsefulla för att man trivs där man är.
– Och betydelsen av människor som man interagerar med, för att man ska trivas på sin plats. Det hör jag ofta: Vad ska vi göra för att vi ska bli attraktiva på vår plats? Man kan absolut bygga fram attraktivitet till en viss del, det går att försköna centrum, ta bort skräp och smuts. Det är förstås en pusselbit men själva mångfalden, känslan av inkludering och ett samskapande med de som bor där är ändå det som står ut, säger Lisa Källström.
Hennes forskning handlar om platsmarknadsföring och samskapande av värde i olika kontexter. Hon menar att kommuner och regioner blir mer och mer medvetna om vikten av att marknadsföra sina platser och i takt med det ökar också förståelsen för hur det ska göras. Lisa Källström förklarar att det går hand i hand med att många kommuner snarare tappar invånare än ökar och att konkurrensen blir tuffare när det kommer till både privatpersoner och företag som ska flytta in i en kommun. Hon pratar också om målgrupp och att det är lätt att en kommun eller en region funderar i termer av destination, av resultat, att människor ska vilja flytta till Kristianstad till exempel, eller vilja besöka staden.
Lisa Källström tänker att nycklen (ja, hon säger så) är en attraktiv plats och ett starkt platsvarumärke för de som bor där. Kanske har många varit sämre på att börja i den änden, funderar hon.
– Om platsen är attraktiv för oss som bor i en stad eller ett samhälle, då blir vi också en del av att marknadsföra den platsen. Generellt tycker jag att man har förstått att det handlar både om vad vi erbjuder på platsen och om hur vi uppfattas och om vilka berättelser som vi gemensamt berättar om platsen, understryker Lisa Källström.
Hon tar trakten hon lever och verkar i, som exempel. Kommunerna i nordöstra Skåne, är enligt henne väl medvetna om vikten av att stå starka mot ”den andra sidan av Skåne”, storstadsområdet kring Malmö och Lund. Då måste man veta vad som är unikt just här, hur fördelarna ser ut och hur det ska kommuniceras. Allt hör ihop, poängterar hon. Visst är det viktigt att skola, vård och omsorg fungerar, men i takt med ett ökat rörelsemönster i hur vi flyttar och att vi flyttar, gäller det att inte ta sina invånare för givna.
”Min forskning har nog gjort att jag har fått upp ögonen för det unika som platsen där jag själv bor och verkar har att erbjuda.”
– Min forskning har nog gjort att jag har fått upp ögonen för det unika som platsen där jag själv bor och verkar har att erbjuda. Jag har blivit mer medveten om vad som finns och inte finns här. Framför allt har jag blivit medveten om hur folk pratar om sin plats. Vad förmedlar man för känsla kring sin plats? Vad nämner man när man berättar om en plats, det är spännande, tycker Lisa Källström.
Genom åren har hon varit inblandad i flera olika projekt i nordöstra Skåne, ett sådant är det i Östra Göinge som hon och kollegor nu ska skriva ett kapitel om i en antologi om forskning i samverkan. Där utvecklade de platsvarumärket Skånes gröna hjärta. Ett annat projekt pågår just nu i Hässleholms kommun, den kommun där hon själv växte upp och gick i gymnasiet. Även där vill man stärka platsvarumärket och hitta berättelserna som är typiska för just Hässleholm.
Under en period lobbade Hässleholms kommun för att högskolan skulle byta kommun och flytta de tre milen norrut. Lisa Källström erkänner att turerna har varit lite extra speciella för henne.
– Men jag vet inte om det kändes som en realistisk tanke, den flytten, eller om det var en del av strategin och förhandlingen. Jag vet inte hur nära det var. Och att Högskolan Kristianstad skulle ligga någon annanstans än i Kristianstad känns ju konstigt. Men vi är definitivt hela nordöstra Skånes högskola, vi finns till för hela området, säger Lisa Källström.
Apropå att hon delar sin arbetstid, ungefär lika, mellan forskning, samverkan och undervisning, är hon tydlig med att hon allra helst vill ha alla pusselbitar i sitt jobb. Sedan hon disputerade 2019, har hon fortsatt med platsspåret på olika sätt och hon uttrycker det lite drastiskt, med ett snett leende, som att hon skulle känna sig lite halt om hon inte fick kombinera forskningen med undervisning.
Om och om igen under vårt samtal återkommer hon till samverkan. Men vad är det egentligen?
– Jag har ett härligt forskarsvar på det. För det är inte en sak. Vi, jag och min kollega Elin Smith, har utvecklat en trappa för att beskriva det. Det kan handla om allt ifrån öppenhet och om att informera varandra längs vägen till att verkligen ha gemensamt inflytande och att faktiskt skapa något tillsammans. Men samverkan och samskapande är inte lösningen på allt. Det är när en frågeställning eller en utmaning gynnas av att ha flera perspektiv, det är då man ska samverka, förklarar Lisa Källström.
Ett av projekten på den där tavlan handlar om staden Kristianstad och hur den smakar (och luktar och får oss att känna). Bland annat har man valt ut ett vin och en ost som ska ”smaka som Kristianstad”. Det är ett av många exempel på att fokus i diskussionen om platsvarumärken har flyttats, från logotyper till att förkroppsliga upplevelsen av plats. Sinnesupplevelser på en plats bidrar till våra historier om just den platsen.
När det här skrivs ska hon snart på konferens i Portugal. Där ska hon presentera forskningen som är kopplad till detta, att en stad och en plats är allt på en gång, känslor, smaker, dofter och lukter. Lisa Källström ser fram emot den resan, hon som älskar att resa. Vi pratar om vikten av planering när man som hon har tre sportiga döttrar och en hund, en dvärgschnauzer som heter Doris.
– Det är det enda dåliga med mitt jobb, att man inte får ha hund här. Jag var på ett skrivarinternat nyss. Doris var med i två dagar. Det var fantastiskt!
Platsattraktivitet och samskapande
Ett starkt varumärke gör en plats mer attraktiv, för de boende och för besökare. Men hur skapar man egentligen ett varumärke för en plats? Det är det Lisa Källströms forskning i mångt och mycket handlar om. Attraktivitet kan handla om det som finns på en plats, men också om det som inte finns. Som bilköer, trängsel och buller.
