Universitetsläraren har skickat ut en fråga till landets universitet och högskolor om deras verksamhet med bäring för totalförsvaret. När det gäller utbildning är ett exempel att från och med hösten 2026 kan studenter som går en officersutbildning parallellt börja på ett högskoleingenjörsprogram vid Luleå tekniska universitet. Motsvarande arrangemang finns vid Chalmers och Blekinge tekniska högskola.
– Projektet är väldigt intressant, det är just utifrån de behov som finns. Försvarsmakten har väckt det här, man ser att fler av deras officerare också behöver en ingenjörskompetens i grunden, säger Jenny Jäger, universitetslektor vid LTU och nationell utbildningssamordnare för Campus totalförsvar.
Ett annat exempel är att LTU sedan tidigare har bland annat samarbeten med Försvarsmakten kring kurser om materielsystem i kallt klimat.
I svar från flera lärosäten pekar man på att det ordinarie utbildningsutbudet är trögrörligt och att det inom ordinarie anslag inte finns något utrymme att utveckla särskilda kurser med inriktning mot totalförsvarets behov.
– Där har vi inte från regeringens håll sett några indikationer på att vi lärosäten måste växla upp. Vi har inte totalförsvarsfrågor som uppdrag från regeringen, men ändå sker det initiativ och jag tror det är jätteviktigt att vi samarbetar mellan lärosäten, säger Jenny Jäger.
Jenny Jäger
Universitetslektor vid LTU och nationell utbildningssamordnare för Campus totalförsvar
Hon påpekar att uppdragsutbildningar kan vara lösningen.
– På Campus totalförsvar ser vi att uppdragsutbildning kommer att växa inom totalförsvarsområdet. Vi på lärosätena sitter på den akademiska kompetensen och med uppdragsutbildningen får vi in det faktiska behovet. Det vara en totalförsvarsaktör, exempelvis en kommun, som har ett särskilt behov. Då kan lärosätena gå in och göra en uppdragsutbildning åt dem specifikt, säger Jenny Jäger.
När det gäller forskning är bilden annorlunda. På Universitetslärarens fråga redovisar lärosätena många initiativ. Till exempel har BTH en rad forskningsprojekt och Chalmers skriver att universitetet kontinuerligt har uppdrag mot totalförsvaret, både det civila och det militära.
– Det sker ju hela tiden satsningar. På europeisk nivå håller man precis nu på att utveckla nya forskningsprogram inom området, säger Arita Holmberg, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och föreståndare för Campus totalförsvar.
Hon lägger till att det också finns mycket på nationell nivå.
– Lärosäten, forskningsinstitut som FOI, Rise, myndigheter och företag samarbetar kring olika projekt. Vinnova har samarbete med Försvarsmakten och med Myndigheten för civilt försvar för satsningar kring försvarsinnovation, både civil och militär. Det har också varit en hel del satsningar kring försörjningsberedskap och även klimatberedskapssatsningar kopplade till hållbarhet. Så vi ser att det hela tiden kommer att satsas ganska mycket resurser, säger Arita Holmberg.
En rapport från Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA) visar att under hela perioden 2014–2024 har myndigheternas forskningsfinansiering med inriktning mot totalförsvaret stegvis ökat. Men rapporten konstaterar också att det finns luckor, samhällsviktiga funktioner som inte fått någon forskningsfinansiering. MTFA rekommenderar därför bland annat en översyn av organiseringen av forskningsfinansiering för totalförsvarsändamål för att tydliggöra roller och ansvar.
Svaren på Universitetslärarens rundfråga visar att bilden av universitetens och högskolornas insatser för totalförsvaret är splittrad.
– Campus totalförsvar jobbar för att hålla ihop utbildningsfrågor och forskningsfrågor. Cybercampus Sverige hanterar cybersäkerhet. Sen har vi Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet som ska hålla ihop allt som rör hälsokriser. Det är viktigt att vi samordnar oss. I en ansträngd tid behöver vi samarbeta och för det är Campus totalförsvar ett bra forum, säger Jenny Jäger.
