Anmärkningsvärt. Så beskriver Lotta Wendel faktumet att det har saknats studier om etiskt känsligt innehåll i studentprojekt. Hon är lektor i hälsa och samhälle vid Malmö universitet och har tillsammans med två kollegor i fakultetens etiska råd nu undersökt hur det ser ut inom deras ansvarsområde.
21 procent av de 1 215 granskade studentuppsatserna innehöll etiskt känsligt innehåll, framför allt känsliga personuppgifter som hälsa, etniskt ursprung eller religion. Enligt fakultetens riktlinjer ska sådana projektplaner förhandsprövas av det etiska rådet, men i 31 procent av dessa fall hade det inte gjorts.
– Det var en aha-upplevelse. Jag har själv slitit mitt hår med ansökningar till Etikprövningsmyndigheten och då kan man fråga om det är rimligt att studenter gör samma saker på så här lättvindiga grunder, säger Lotta Wendel.
Studien är publicerad i tidskriften Högre utbildning och omfattar uppsatser mellan åren 2014 och 2017. Nu håller hon och hennes kollegor på med en uppföljande studie för åren 2019–2022, och de kan inte skönja någon större förändring i resultatet.
Inför att tillsynen av etikprövningslagen skärptes år 2020 hade utredaren föreslagit att lagens undantag för studentarbeten skulle tas bort. Efter protester från lärosäten slopade regeringen förslaget. Det är alltså upp till varje lärosäte att hantera etikfrågorna kring studentuppsatser.
Vid Malmö universitet har två av fakulteterna egna etiska råd för studentarbeten, övriga har valt att hantera det på annat sätt.
– Mitt intryck är att vi inte pratar om de här frågorna så mycket generellt på universitetet. Det behövs en större samsyn, säger Lotta Wendel.
Hon tror att lärosäten kan behöva mer centraliserade etiska råd, men ser en risk att prövningen då byråkratiseras.
– Ett etiskt råd funkar bäst i en kultur där den etiska diskussionen är levande och man har en kollegial diskussion för att hitta lösningar så att studenten kan genomföra studien på ett bra och realistiskt sätt.
Lotta Wendel menar också att den etiska prövningen bör vara ett pedagogiskt moment, där studenten tränar på att formulera sitt projekt och göra etiska övervägningar som sedan kan användas i uppsatsen.
I den pågående studien tittar forskarna närmare på om studentarbetena har ett uttryckligt vetenskapligt publiceringssyfte eller är del av ett större forskningsprojekt. Det spelar stor roll. Om uppsatsen inte är ett renodlat utbildningsmoment omfattas den av etikprövningslagen – och ett etiktillstånd behöver vara på plats innan berörd data samlas in.
Rena studentarbeten är inte heller oreglerade. De måste till exempel leva upp till dataskyddsförordningen, GDPR.
Om personuppgifter inte är nödvändiga för att lösa uppgiften – det vill säga svara på uppsatsens frågeställning – ska de inte samlas in.
– Det kanske inte är nödvändigt att veta exakt vilken dag personerna i studien är födda och då kan man i stället använda sig av åldersintervall för att uppgiften inte ska gå att härleda till person, säger Jesper Wokander som är Malmö universitets dataskyddsombud.
Om personuppgifter behöver behandlas ställer lagen flera krav på hur det ska ske. GDPR har ett generellt förbud mot behandling av känsliga personuppgifter. Studentarbeten kan få ett undantag från förbudet främst genom att ha personens uttryckliga samtycke.
– Det är viktigt att ständigt påminna handledarna om vad som gäller och att ha tillgänglig information och verktyg som studenterna kan använda, säger Jesper Wokander.
Det är däremot inte handledaren eller studenten som bär det formella ansvaret för att GDPR efterlevs, utan lärosätet. Lärosätet är också ytterst ansvarigt för att studentarbeten utförs på ett etiskt sätt i stort.
När tillsynen av etikprövningslagen skärptes blottades kunskapsbrister och betydande skillnader i praxis bland forskare. Tillsynen ledde till åtalsanmälningar mot forskare och en stor debatt. Att titta närmare på den etiska praxisen i studentarbeten kan också öppna Pandoras ask.
– Men det måste man göra om man på allvar vill skydda männsikor som deltar i olika projekt. Riskerna är på många sätt större med en student som inte är van att hantera känsliga uppgifter, säger Lotta Wendel.
