Under utredningen har SULF uttryckt oro över att professorernas nuvarande särställning tas bort (se Universitetsläraren nr 8/2021). Enligt SULF är de lokala personalansvarsnämnderna i praktiken inte lika oberoende och juridiskt kompetenta som Statens ansvarsnämnd.
– Tyvärr kan personliga uppfattningar lysa igenom mer i nämndernas beslut och det kan vara svårt för andra arbetsgivarföreträdare i nämnden att gå emot vad rektor tycker, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
För att stärka den akademiska friheten vill SULF i stället att även arbetsrättsliga åtgärder mot lektorer ska beslutas av Statens ansvarsnämnd.
Håller inte med SULF
Utredningen Rätt och rimligt för statligt anställda presenterades av kammarrättspresidenten Monica Dahlbom den 1 mars och hon delar inte SULF:s ståndpunkt. Hon framhåller att regelverket som ska följas är detsamma oavsett vilket organ som fattar beslutet och att beslutet kan överklagas till domstol. Hon menar också att professorer redan har tillräckligt skydd genom arbetsrätten.
– Om det är så att personalansvarsnämnden inte är tillräckligt kompetent så gäller det för alla personalkategorier och då får man göra något åt det, säger hon.
Utredningen föreslår också att Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, bara ska få undanröja ett överklagat anställningsbeslut om det är uppenbart att lärosätet har gett jobbet till en mindre meriterad sökande, eller om beslutet bryter mot andra lagar, till exempel är jävigt.
Har sett över vite
Ett sådant beslut från ÖNH ska då utgöra en saklig grund för uppsägning av den felaktigt anställda med hänvisning till personliga skäl. I dagsläget kan den personen bara sägas upp med hänvisning till arbetsbrist, och i den processen riskerar då andra arbetstagare att dras in.
SULF är kritiskt till att den som får ta konsekvenserna för lärosätets felaktigheter är personen som i god tro först fått jobbet.
– Vi har tittat på vite men har kommit fram till att det inte är en bra idé. Syftet är inte i första hand att straffa myndigheten utan att den som klagar ska få en rättslig prövning och att myndigheten ska rätta sig efter det, säger Monica Dahlbom.
