Denna UKÄ:s första stora rapport om hur högskolan har påverkats av pandemin består av en mängd delundersökningar. I en av delundersökningarna har man frågat sju lärosäten om deras arbete med omställningen. Där framgår att samtliga tillfrågade lärosäten förra våren upprättade en krisorganisation som gjorde det möjligt att hantera krisläget.
– Jag slås av hur väl lärosätena klarat av omställningen till distansundervisning. Man har samlat resurserna, särskilt har personal gjort stora uppoffringar, studenterna också, och det har ju satt sina spår. Vi ser en försämrad arbetsmiljö, ökad stress bland personalen, studenter har tappat studiemotivation, lider av isolering och avsaknad av social interaktion. Ändå har verksamheten fortlöpt. Det tycker jag är beundransvärt, säger Sofia Berlin Kolm, analytiker på UKÄ och författare till rapporten.
Ökning av nya studenter
Pandemin har fört med sig att fler nybörjare sökt sig till högskolan. Resultatet är rekordmånga studenter, 375 400, vilket är en ökning med sju procent jämfört med höstterminen 2019.
Antalet svenska nybörjare höstterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019 ökade med 18 procent. Särskilt de yngsta nybörjarna som kom direkt från gymnasiet blev fler, antalet sökande 19-åringar ökade med 28 procent jämfört med 2019. Däremot halverades antalet inresande nybörjare.
– Antagningssiffrorna säger väldigt mycket om pandemin, med minskat resande och en sämre arbetsmarknad för unga kombinerat med den utbyggnad av utbildningsplatserna som regeringen har gjort, säger Sofia Berlin Kolm.
Oklara effekter på utbildningen
Rapporten konstaterar att det är rimligt att anta att den stora påverkan pandemin haft på högskoleutbildningen får konsekvenser, till exempel på genomströmningen i utbildningarna. Men trots det ser inte UKÄ några stora skillnader mot innan pandemin. Inte heller i avhoppen ser UKÄ några stora förändringar på totalnivå.
Däremot syns en tydlig skillnad att de direkta avhoppen bland nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 jämfört med året innan, medan den minskade bland nybörjare med högutbildade föräldrar. I rapporten skriver UKÄ att det behöver undersökas vidare om det är en konsekvens av pandemin.
Det är också fler studenter som tagit ut examina jämfört med tidigare, om det är en konsekvens av pandemin är också oklart. De här resultaten reser många frågor.
– Vi är försiktiga med tolkningarna, av vad som är en effekt av pandemin och vad som inte är det. Studieresultaten har inte förändrats väsentligt, vad beror det på egentligen?
”Examinationerna hängde inte med”
Som tidigare rapporterats är det mest tydliga problemet de digitala examinationerna.
– Vi ser i flera av våra delundersökningar att det här är ett dilemma för lärosätena som har lett till det ökade antalet disciplinärenden. Det gick nog så himla fort vid omställningen för ett år sedan att examinationerna inte hängde med, säger Sofia Berlin Kolm.
Komplex bild av studenterna
I UKÄ:s rapport ingår också att på nationell nivå sammanfatta lärosätenas olika undersökningar om personalens arbetsmiljö och studenternas studiemiljö och hälsa.
– Det visar att omställningen har lett till problem, både för arbetsmiljö och för studiemiljö. Det är ju inte jätteförvånande. Snarare är det förvånande att det gått så bra som det gjort.
Men bilden är komplex.
– Ett viktigt resultat är att många studenter har upplevt en brist på motivation, och psykisk ohälsa till följd av isolering.
Andra studenter tycker det fungerat jättebra.
– Det är väldigt intressant, de säger att det här var bra, jag får mer tid att studera, det var skönt att sitta hemma och slippa ta mig till campus.
Sofia Berlin Kolm nämner också gruppen studenter med funktionsnedsättning.
– Många av dem har haft det svårt, särskilt med digitala examinationer. Sedan finns det vissa som tycker att det är bra att utbildningsmaterialet finns digitalt. Det här är något vi behöver ta med som en lärdom för framtiden.
”God arbetsmiljö i hemmet”
Infrastrukturen på majoriteten av lärosätena har visat sig hålla måttet.
– Våra studier visar att lärosätena har varit bra rustade för att snabbt ställa om till distansundervisning. Det är en förklaring till att det gått så bra. Studierna visar också att den undervisande personalen har klarat av att ställa om på ett bra sätt. Det är ett gott betyg. Men det är också viktigt att lärarna får utbildning att fortsätta kunna bedriva undervisning på distans och digitalt.
UKÄ:s undersökningar visar också att i stort har personalen inte haft problem med arbetsmiljön när de jobbat hemifrån.
– Det går bra att jobba hemifrån vilket tyder på att folk har en god arbetsmiljö i hemmet. Lärosätena har också lyckats bra att ge medarbetarna hjälp med tekniskt stöd.
UKÄ har även undersökt finansieringen av forskningen.
– Det inte någon jättealarmerande bild vi ser. De privata stiftelserna Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna har dragit ned tillfälligt. Det är klart att det drabbar de forskargrupper som får finansiering från dem. Men det är betryggande att det bara är en liten dipp i anslagen, när vi ser på lite sikt verkar det inte vara några stora tapp, säger Sofia Berlin Kolm.
