Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny migrationslag kan försvåra för forskare

De höjda kraven för permanent uppehålls­tillstånd i förslaget till ny migrationslag kan göra det svårare för Sverige att behålla utländska forskare. Det skriver SULF i sitt remissvar.

8 februari, 2021
Kajsa Skarsgård

I nuläget kan en doktorand eller forskare kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd i Sverige efter fyra år. Migrationskommitténs förslag att införa krav på försörjning, liksom på språk- och samhällskunskaper, för samtliga som söker permanent uppehållstillstånd kommer därför även att försvåra för forskare som vill stanna mer långsiktigt i Sverige.
Att detta kan försämra Sveriges attraktionskraft på forskare påpekar inte bara SULF i sitt remissvar, utan även Migrationsverket och Svenskt Näringsliv.
Ska förslagen på nya krav införas, menar SULF att det måste ske med god framförhållning.
Utländska doktorander och postdokar har tidigare vittnat om att hög arbetsbörda kan stå i vägen för deras ambition att lära sig svenska.

Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef
Robert Andersson

En hårdare migrationslag skulle därför göra lärosätenas stöd till sin utländska personal ännu viktigare, och SULF vill därför se att resurser tillförs för detta.
– Lärosätena behöver både erbjuda utbildningar och ge tid för studierna. Kanske skulle en svenskkurs kunna ingå i forskarutbildningen, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

Problematiskt för stipendiater
Så som Migrations­kom­mittén har formulerat försörjningskravet skulle stipendiater inte kvalificera sig, inte heller personer som går på a-kassa, vilket SULF är kritiskt mot. Som bekant är andelen visstidsanställningar inom högskolan hög, med följden att det är vanligt med perioder av ofrivillig arbetslöshet mellan olika jobb. Universitetsläraren har tidigare också avslöjat att åtminstone 20 procent av postdokarna har stipendium som försörjningsform.

I första hand vill SULF att stipendier som försörjningsform upphör, i andra hand att stipendiater undantas från försörjningskravet, eller åtminstone får god tid på sig att uppfylla det efter stipendieperiodens slut.

Robert Andersson ser inga förbättringar för forskare i Migrationskommitténs förslag, men det pågår också en annan utredning om just arbetskraftsinvandring som bland annat ska se över problemet med så kallade kompetensutvisningar.
– Det kan ju vara positivt, men en del av det kanske krockar med Migrations­kom­mitténs förslag.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv