I måndags, den 1 juni, presenterades den statliga offentliga utredningen En moderniserad arbetsrätt.
Vissa av förslagen som kritiseras från fackligt håll för att försämra anställningstryggheten kommer inte att påverka SULF-medlemmarna direkt, till exempel att driftsenheter inte längre ska få slås ihop vid uppsägning. Detta för att de flesta SULF-medlemmar jobbar inom statlig sektor och på högskolor, där särskilda lagar och kollektivavtal redan innebär speciallösningar.
Att arbetsgivaren föreslås få undanta fler personer från turordningsreglerna skulle däremot också gälla inom staten. I högskolan blir dock turordningskretsarna redan i dag ofta små eftersom man utgår från vilka arbetstagare som har i huvudsak jämförbara arbetsgifter. Det innebär att de som är högt specialiserade, ofta inom forskningen, inte har arbetsuppgifter som är jämförbara med andras.
Vid arbetsbrist kan man i dag ha rätt till omplacering genom turordningsreglerna, förutsatt att man kan uppnå kvalifikationerna med en upplärningstid på upp till sex månader. Utredningen föreslår att kvalifikationskravet skärps, med följden att personen ska kunna börja med de nya arbetsuppgifterna på en gång. Detta sätter i praktiken turordningsreglerna ur spel i en sådan situation och kan särskilt slå mot akademiker inom högspecialiserade yrken.
Blir det tvist om en uppsägning föreslår utredningen att anställningen inte längre ska bestå tills tvisten är avgjord. För att vara kvar i anställning måste arbetstagaren i stället visa att det är sannolikt att uppsägningen var ogiltig, även innan det har avgjorts.
– Vi har inte många sådana fall, men det är en klar försämring, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
Få fördelar i förslagen
Arbetstagarsidan hade förväntat sig att man i utbyte mot ett försämrat anställningsskydd skulle få starkare rätt och stöd till omställning i form av kompetensutveckling.
– Det blev bara en tummetott, det kommer inte att göra vare sig till eller från för akademiker, säger Robert Andersson.
Arbetstagaren föreslås inte få en individuell rätt till kompetensutveckling, utan arbetsgivaren behöver bara erbjuda detta i en ”skälig omfattning” – som arbetsgivaren själv avgör. Först om en person blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan frågan om hen först fått tillräcklig kompetensutveckling prövas.
– Det borde vara en individuell rättighet och arbetsgivarens ansvar att kartlägga behovet. De avtal vi redan har för lärare i högskolan är betydligt starkare än förslaget, även om de funkar si och så, säger Robert Andersson.
Han ser ett möjligt positivt förändringsförslag i utredningen: att personer med allmän visstidsanställning ska få företrädesrätt till andra tjänster redan under sin anställning, något som skulle kunna minska benägenheten att visstidsanställa. Inom staten går däremot alltid ”förtjänst och skicklighet” före, vilket innebär att en sådan förändring skulle ha en högst begränsad påverkan inom myndigheterna.
Saknar arbetsrättsforskare i utredningen
SULF:s och Sacos utgångspunkt är att LAS fungerar väl, och att inte minst coronapandemin har visat på den flexibilitet och samarbetsvilja som faktiskt finns mellan parterna för att lösa problem lokalt så att arbetsplatser kan fortsätta verka och utvecklas.
Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg har suttit i referensgruppen för utredningen, genom vilken hon menar att insynen har varit stor.
Hon är däremot kritisk till att det i utredningens expertgrupp bara ingick två forskare i nationalekonomi och en i företagsekonomi. Utredningen har tidigare motiverat detta med att parterna stod för arbetsrättsexpertisen, men Lena Maier Söderberg påpekar att deras verklighetsbeskrivningar tas som just partsinlagor.
Hon tror att utredningen hade fått en annan problembeskrivning och utgång om även forskare inom arbetsrätt ingått som experter.
– Det har hänt jättemycket med LAS under senare tid genom rättspraxis, ändå faller man i beskrivningen tillbaka till att det är en lag från 1970-talet. Jag tror att arbetsrättsforskare bättre skulle ha fångat upp den förändring av LAS som faktiskt har skett.
”Stor besvikelse”
Utredningens förslag läser hon med stor besvikelse.
– Det som rör kompetensutveckling kanske är ett litet steg i rätt riktning, men det kommer aldrig på långa vägar att uppväga de försämringar som föreslås.
SULF:s förbundsordförande Mats Ericson är också väldigt kritisk. Han ser förslagen som ett hot mot en ordning som sedan 1970-talet har gjort att Sverige har arbetsfred och ligger i framkant både vad gäller entreprenörskap och trygghet.
– Nu har man tippat maktbalansen på arbetsmarknaden. Det är ett vågspel att skruva för mycket på den arbetsrätt som vi har och det skulle ta 10–15 år innan vi vet hur den ska tolkas. Under den tiden finns ingen säkerhet och det brukar inte gynna någon. Det här drar undan mattan för ett välfungerande system, men det är också där analysen skiljer sig åt mellan parterna, säger Mats Ericson.
Som Universitetsläraren har berättat tidigare, förhandlar arbetsmarknadens parter parallellt om förslag till ändringar i arbetsrätten och regeringen har sagt att man föredrar att lagstifta utifrån dem. Vilka eventuella förslag som slutligen kan komma att läggas fram till riksdagen för omröstning är därför högst osäkert.
