– Åtagandet är självpåtaget och det finns ingen organisation som kommer att följa upp det så det är viktigt att personal, studenter och samverkanspartner ställer frågor till lärosätena och utövar visst mått av press på dem, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling vid KTH, som tillsammans med Chalmers tog initiativ till ramverket.
Det lanserades i juni i år och lärosätena åtar sig där att ta fram en konkret klimatstrategi för att bidra till att uppfylla 1,5-gradersmålet genom sin utbildning, forskning och samverkan, liksom genom att minska sina egna utsläpp.
”Inte vetenskapligt välgrundade”
Utöver några av de minsta lärosätena saknas Uppsala universitet och Stockholms universitet bland undertecknarna.
Rektor Astrid Söderbergh Widding har på sin blogg förklarat Stockholms universitets ställningstagande. Hon menar att ramverkets vägledning innehåller förslag som inte är vetenskapligt välgrundade, men nämner inte specifikt vilka, och att förslagen glider mellan de inte helt identiska frågorna om klimatet respektive hållbar utveckling. Hon menar också att dokumentets status som ”vägledning” är för normerande och vissa förslag för långtgående.
– Vi menar att vägledningen bara ska ses som en hjälp i lärosätenas eget arbete, säger Göran Finnveden och berättar att inte alla lärosäten tidigare har haft centrala mål för att minska sin klimatpåverkan.
Tjänsteresor stor utsläppspost
Till årsskiftet planerar KTH att besluta om en ny klimatstrategi med både kort- och långsiktiga mål. Tjänsteresorna är en av lärosätets stora utsläppsposter och där föreslår vägledningen bland annat resfria möten, ekonomiska styrmedel och färre mellanlandningar vid flygresor. Andra förslag i vägledningen rör energianvändning, nybyggnation, upphandlingar och kolsänkor.
Ett förslag är också att divestera, alltså flytta investeringar, ur företag som utvinner fossila bränslen. Detta berör främst de icke-statliga lärosätena, men även de statliga kan förvalta tillgångar, till exempel från donationer.
Sedan 2015 ställer Chalmers krav på sina fondförvaltare att inte investera i företag som exploaterar fossila tillgångar och bara i företag som följer nationella lagar och internationella konventioner för miljö.
