Blott 22 år gammal kom en talangfull student vid namn Zhang Chaofan från Kina till Uppsala universitet 2008 för att påbörja sin doktorsavhandling. En professor i Uppsala blev så imponerad av Zhang Chaofans framgångar inom atomfysik och molekylär fysik att han hjälpte Zhang att ansöka om stipendier från Svenska institutet.
Vidare rekommenderade Ingolf Lindau, medlem i Kungliga Vetenskapsakademien, Zhang Chaofan för vidare studier vid Stanford University. Detta möjliggjordes 2014, då Zhang Chaofan började bedriva forskning på postdoknivå vid Stanford med hjälp av ett stipendium från Wallenberg Foundation.
Men det finns också en annan sida av underbarnet Zhang Chaofan, som efter forskningen vid Stanford ”omedelbart återvände till Kina för att ägna all sin tid och energi åt militära ändamål”. Efter att sedan ha gjort genombrott inom kvantfysiken, sade Zhang Chaofan att nästa steg var att applicera resultaten inom militären med fokus på högprecisionsvapen.
Detta enligt en intervju med honom i People’s Liberation Army Daily, den officiella tidningen för Kinas militär, PLA. I intervjun får vi också veta att Zhang Chaofan i dag forskar vid National University of Defense and Technology, NUDT, i mångmiljonstaden Changsha i centrala Kina, där han också tog examen innan sin tid i Uppsala. Lärosätet är känt som Kinas absolut främsta militärakademi.
En lång biografi om Zhang Chaofan på NUDT:s hemsida uppger att han varit ”en militärman” ända sedan unga år, med en dröm om att gå med i militären för att tjäna sitt land. När han 2004 antogs vid NUDT var hans uttalade mål att bli militär forskare.
”Utan genombrott inom fysiken, kommer snabb utveckling av vapen och [militär] utrustning att utebli”, var ledorden som Zhang Chaofans professor vid NUDT gav honom inför avfärden till Uppsala. Nu har Zhang Chaofan nått sin målsättning genom att använda sina kunskaper för att utveckla vapen åt PLA.
Forskning under täckmantel
Zhang Chaofan är långt ifrån unik. I november släppte tankesmedjan Australian Strategic Policy Insitute rapporten Picking flowers, making honey, enligt vilken PLA det senaste dryga årtiondet har skickat 2 500 forskare och ingenjörer till utländska universitet. Rapportförfattaren Alex Joske noterar att de inte sällan skickas med civil forskarstatus som täckmantel.
De forskar sedan inom områden som superdatorer, navigation, signalprocessorer eller annat som kan vara till fördel för PLA:s stridsförmåga. Detta innebär i praktiken att västerländska universitet – som ofta finansieras med allmänna medel – i sin ovetskap hjälper till att förbättra militären i världens största diktatur.
Sverige överrepresenterat
För att koppla samman forskare med PLA undersöker rapporten två faktorer. Dels ska forskarna vara knutna till ett lärosäte som tillhör Kinas militär. Dels ska de ha slutat publicera vetenskapliga artiklar efter sin återvändo till Kina. Om båda dessa kriterier uppfylls är det sannolikt att forskarna, likt Zhang Chaofan, använder sina nyvunna kunskaper till forskning för den kinesiska militärens räkning.
Genom att kartlägga antalet referentgranskade vetenskapliga publikationer som vid utländska universitet har publicerats tillsammans med dessa forskare från PLA, visar Alex Joske att USA och Storbritannien är deras vanligaste destinationer. Australien har flest sampublikationer per capita, men även Sverige är överrepresenterat. Sverige låg åtta i världen sett till det totala antalet samarbeten med PLA-anknutna forskare perioden 2006–2017, och året 2017 låg vi på sjätte plats, framför länder som Frankrike och Japan.
En klar ökning av detta slags vetenskapliga rapporter ses i Sverige med början 2009, då antalet steg från noll till nio. Sedan har antalet gradvis växt till en högstanivå på 37 under 2017. Kungliga Tekniska högskolan, KTH, ligger klart i topp i Sverige med 70 sampubliceringar med forskare från Kinas militär. Sedan kommer Lunds universitet, LU, på 51, följt av Karolinska institutet, KI, med 34.
Känner inte till konkreta fall
Universitetsläraren har kontaktat dessa tre lärosäten.
Richard Stenelo, avdelningschef för externa relationer vid LU, intygar att såväl ledningen som flera forskare känner till fenomenet med PLA:
– Det finns även en diskussion kring detta på Lunds universitet, men vi känner inte till några konkreta fall, uppger Richard Stenelo via mejl.
Stenelo understryker att LU följer svensk lag vad gäller de säkerhetspolitiska aspekterna av forskningen. Ändå vill man från universitetets håll agera proaktivt för att forskningen ska användas i goda syften, och medger att kunskapen inom akademin gällande samarbete med Kina kan förbättras.
– Vid Lunds universitet arbetar vi nu med att ta fram en handlingsplan för Asien som ska vara klar i vår och i den föreslår vi att vi ska ta fram en särskild handlingsplan för Kina. Flera frågor relaterade till etik, demokrati, [och] forskningens roll i samhället kommer att diskuteras i dess framtagande.
Richard Stenelo tillägger att rapporten Picking flowers, making honey också kommer att diskuteras under arbetet med handlingsplanen.
Inte märkt någon ökning
Stefan Östlund, vicerektor för globala relationer vid KTH, svarar nej på frågan om lärosätet någonsin hört talas om detta slags forskare utsända av PLA. Han säger vidare att ett stort antal forskare av olika nationaliteter samarbetar på KTH, och att den teknikvetenskapliga forskningen inte delar upp sig i militär eller civil tillämpning.
Östlund uppger att man inte märkt någon särskild ökning av forskningssamarbetet med Kina på senare år:
– Min uppfattning är att volymen forskning med kinesiska lärosäten varit tämligen konstant och relativt omfattande.
Varje år kommer cirka 50 doktorander och 200 studenter på masternivå till KTH från Kina.
Richard Stenelo framhåller sampubliceringar som det främsta måttet på om forskningen har ökat. De senaste tio åren har LU haft 1 380 sådana med Kina. Antalet har också mycket riktigt växt, från 55 under 2008 till 225 år 2017. Detta innefattar då besökande forskare från kinesiska lärosäten, och inte forskare som tillhör LU även om de har kinesisk bakgrund. Enligt svensk lag får universiteten inte registrera nationalitet.
”Ingen möjlighet att kontrollera”
Ole Petter Ottersen, rektor vid KI, beskriver det som en tydlig trend att samarbetet med kinesiska lärosäten ökat på senare år. Detta delvis för att Kina avsätter ökande belopp för internationellt forskningssamarbete, vilket innebär att deras möjligheter till samarbete har ökat.
Ottersen säger att det inte är ovanligt med militära kopplingar inom internationellt forskningsutbyte, inte bara med Kina utan även med många andra stater. Att vidta åtgärder för att förhindra detta är dock inte enkelt:
– Vi bedriver forskning som syftar till att förbättra människors hälsa, vi bedriver vetenskapliga samarbeten med andra med liknande syften. Vi har ingen möjlighet att överpröva eller kontrollera hur våra samarbetspartner använder sig av forskningsresultat, säger Ole Petter Ottersen.
Inget av de tre lärosätena gör någon central sammanställning av huruvida forskare som varit verksamma där fortsätter publicera vetenskapliga publikationer efter att de återvänt till Kina.
– Vi följer inte upp detta strukturerat men tror att det är en förenkling att säga att alla som inte publicerar sig efter att ha varit i Sverige arbetar för PLA, säger Ole Petter Ottersen.
Han menar att flera sådana forskare säkert också går till näringslivet eller olika former av administration.
Enligt Richard Stenelo handlar bristen på uppföljning också om resurser:
– Dels av integritetsskäl, dels eftersom det inte finns någon möjlighet att följa alla internationella forskare som passerar Lunds universitet under hela deras livstid, säger han.
Det är därför svårt för svenska högskolor att spåra forskare med koppling till PLA. Exempelvis handlar det vid LU alltså om drygt 50 sampubliceringar som Alex Joske pekar ut, bland de närmare 1 400 som Richard Stenelo uppgav.
Men vissa fall går att hitta på Kinas internet. I juli 2018 publicerade nätportalen Sohu en intervju med forskaren Cai Zun, som där avbildades i militäruniform. Enligt texten var Cai Zun doktorand i flygteknik vid NUDT. Han var även verksam vid LU under ett års tid med start i oktober 2015.
Vidare bistod Alex Joske med två särskilda exempel på referentgranskade vetenskapliga publikationer i Sverige där forskare från PLA medverkat. Båda fallen kommer från LU och rör utveckling av jetmotorer. En kinesisk professor hemmahörande vid institutionen för energivetenskaper i Lund, har i dessa två publikationer bedrivit forskning tillsammans med fyra andra kineser. En av dem heter mycket riktigt Cai Zun.
