Utbildningsdepartementet tvingades i höstas dra tillbaka förslaget om att lärosätena skulle få i uppdrag att främja breddat deltagande.
– I remissrundan upplevde många universitet och högskolor att det blev ett otydligare uppdrag. Kritiken gällde också att kvaliteten äventyrades eftersom det inte följde med några extra pengar. Kvaliteten är ju det viktigaste både för regeringen och för lärosätena. Därför valde jag att inte gå vidare med det förslaget, säger ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S).
I stället ska Pam Fredmans styr- och resursutredning utgöra grunden för ett kommande arbete med den sociala snedrekryteringen.
– Jag tänker låta utredningen lägga sitt förslag och utifrån det får vi se till att det finns ordentligt med resurser så vi kan stärka kvaliteten och fortsätta jobba med både breddad rekrytering och breddat deltagande i den högre utbildningen.
Strävar efter öppnare högskola
Styr- och resursutredningen ska också titta på hur man kan främja ett livslångt lärande och möjligheten att senare i livet kunna påbörja en universitetsutbildning.
– Så får vi se till att vi får ett styr- och resurssystem som inte gör att antalet fristående kurser eller distansutbildningar minskar, utan att de snarare blir något lärosätena aktivt jobbar med, säger Helene Hellmark Knutsson.
Hon anser också att helt öppna kurser som man inte behöver söka till, exempelvis moocar, kan vara ett sätt att nå yrkesverksamma eller de som inte tidigare provat på en universitetsutbildning.
– Vi strävar efter en öppnare högskola som svarar mot de behov samhället har, säger Helene Hellmark Knutsson.
Demokratiskt perspektiv
Regeringen vill främja att även unga från studieovana miljöer, från landsorten eller bruksorter väljer att läsa vidare.
– Det handlar dels om ett demokratiskt perspektiv och ett rättviseperspektiv men också om den framtida kompetensförsörjningen. Vi har för lågt söktryck på ingenjörs- och lärarutbildningar.
Men hon understryker att det finns en relevant kvalitetsdiskussion.
– Den handlar både om forskningsanknytning i utbildningen och om att det finns forskarutbildade lärare. Och att studenterna har tillräckligt med lärarledd tid, inte minst på grundutbildningen.
Tre åsikter
… om breddad rekrytering
Betty Malmberg (M), ledamot i riksdagens utbildningsutskott:
– Högskolornas arbete med breddad rekrytering är självklart ett viktigt uppdrag men det är också en fråga som det måste jobbas med under elevernas hela skolgång. Först då kan flera bryta invanda familjemönster. Likafullt är det viktigt att lärosätena främjar breddad rekrytering och att arbetet sedan följs upp. UHR gjorde det för snart två år sedan och jag tycker det är synd att regeringen inte gick vidare med UHR:s förslag om att få fortsätta med detta.
Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott:
– Liberalerna vill se fler klassresor och ökad social rörlighet i Sverige. Därför är det bra att fler söker sig till högskolan från olika delar av samhället. En del anpassningar kan behöva göras men man får aldrig sänka kvaliteten. Om fler än i dag ska kunna fullfölja högskolestudier är den allra viktigaste insatsen att vi har en skola med höga förväntningar på alla elever och med fokus på kunskapsinhämtning.
Hugo Selling, ordförande i Fria moderata studentförbundet:
– Det är fel att frångå kompetens som antagningsgrund till högre utbildning till förmån för identitetspolitiska mått som kön, ras, eller social bakgrund. Alla ska kunna söka sig till högre utbildning oavsett grupptillhörighet men det får aldrig bli ett kriterium för antagning. Det underliggande problemet med en skola i fritt fall behöver åtgärdas och jag vill se fler standardiserade prov i hela skolan samt ge lärosätena mandat till exempelvis egna antagningstester. Ett annat förslag är att återinföra studentexamen som avskaffades 1968.
