När Lovise Haj Brade skulle skriva sin avhandling i genusvetenskap var hon anställd i ett projekt vid Lunds universitet om villkoren för breddad rekrytering till akademin.
– Men jag ville inte reproducera den förväntade historien om den studieovana studenten som får kämpa för att komma in och tas på allvar i akademin. Jag tyckte att det redan var gjort och att det kändes konstigt utifrån min egen erfarenhet att komma från en studievan bakgrund med mycket akademiskt kapital.
Så hon vände på perspektivet och valde att fokusera på dem som redan finns i akademin.
– Alla insatser för breddad rekrytering handlar om att lära de andra, de som ska komma in, hur de ska bli som vi. Jag tror att vi mycket mer behöver tala om hur vi, de första, är. Varför är det viktigt att vara som vi, eller behöver vi ändra vårt sätt att vara på? Jag tror vi behöver diskutera oss själva och reproduktionen av akademiskhet mycket mer, det som är osynligt för oss men synligt för dem som kommer utifrån.
Ansåg inte bakgrunden spelat roll
Inför avhandlingen intervjuade Lovise Haj Brade 22 docenter och professorer vid olika lärosäten runt om i Sverige.
– Jag valde att intervjua folk som dels hade en långt gången karriär inom akademin, dels kom från en studievan bakgrund, med åtminstone en förälder som också disputerat och som även arbetat inom akademin. Sådana som alltså hade erfarenheten av att inte möta någon friktion, utan som känner sig hemma här.
Men intervjupersonerna var inte bekväma med att diskutera sina egna privilegier.
– Den berättelse de ville ge till mig var att de hade kämpat och minsann var duktiga och talangfulla. Det var också väldigt mycket en berättelse om att vara neutral. Faktorer som bakgrund, klass, kropp, hudfärg var saker som de ansåg inte spelar någon roll, utan de positionerade sig som neutrala som inte påverkades av något yttre.
Lovise Haj Brade intervjuade humanister och samhällsvetare, exempelvis professorer i sociologi och statsvetenskap, som hon förväntade sig skulle ha insikt om och förståelse för problematiken kring den akademiska klassens självbild.
– Jag var mycket förvånad över det motstånd jag mötte, folk blev väldigt arga, avbröt intervjun och slängde ut mig. Det var starka känslor.
Stor kunskapslucka
Lovise Haj Brade menar att synsättet att det är dags att undersöka ”de första” i den akademiska världen inte är särskilt utbrett.
– Jag har bjudits in till olika konferenser som handlar om breddad rekrytering. Där har det varit otroligt uppenbart att det inte är någon annan än jag som pratar om det här. Mycket forskning handlar om att hjälpa de andra, att forma dem så att de ska kunna komma in i akademin, men jag tycker att det totalt saknas fokus på oss själva. Det är en stor kunskapslucka.
– Jag hoppas att det ska komma förståelse för behovet av att prata om de redan etablerade i akademin. Det är förstås mycket mer besvärligt att göra det än att ge en extrakurs för dem som inte har läst klassikerna, men jag tror det behövs för att få till en riktig förändring, säger Lovise Haj Brade, som nu är vikarierande lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet.
