– Drickandets historia löper parallellt med politisk, social, ekonomisk och sexuell frigörelse, säger Lisa Wiklund, doktor i etnologi, och en av författarna till Som hon drack – kvinnor, alkohol och frigörelse.
Boken kom i oktober 2015 och berättar om sex decenniers svensk dryckeshistoria och kvinnors kamp för rätten att ta sig ett glas utan att dömas som prostituerade eller lössläppta.
Intervjuer varvas med fakta.
– Kvinnors dryckeshistoria är till stora delar inte berättad, skrev vi boken, säger Lisa Wiklund.
Motboken, som försvann 1955, skulle minska det hårt reglerade spritdrickandet. Kvinnor fick dricka hälften så mycket som män på krogen och att få en egen motbok var få förunnat.
Kvinnor i dag dricker hälften så mycket som män, missbrukar avsevärt mindre och står för en bråkdel av den alkoholrelaterade brottsligheten. Men det är kvinnors drickande som fortsatt ses som ett samhällshot.
– Vi har inte kommit så långt som vi tror. Kvinnors dryckenskap är kopplat till den heterosexuella familjenormen. Kvinnan ska ta hand om hus och hem och se till så att mannen inte dricker för mycket, säger Lisa Wiklund.
– Det var bara nyss – 2005 – som den nya våldtäktslagen kom. Innan dess kunde en berusad kvinna i lagens mening inte bli våldtagen. Tyvärr hänger denna syn delvis kvar.
Enligt boken dricker högutbildade kvinnor mest i dag och dito män minst. Vad gäller lågutbildade är förhållandet det motsatta.
– Kanske är det lättare för högutbildade kvinnor att bryta mot samhällsnormer. Det handlar mycket om hur vi tar plats i arbets- som samhällsliv, säger Lisa Wiklund.
– Det är viktigt att ha respekt för att många har erfarenheter av alkoholproblem, hos sig själva eller hos anhöriga. Men jag tycker att vi behöver kunna prata om allas relation till alkohol utan att diskutera alkoholism också, eftersom de allra flesta som dricker trots allt inte har problem.
