Högskoleverket får konkurrens i granskningsarbetet. Det är Riksrevisionen som i två projekt granskar dels utbildningskvaliteten på grundnivå och dels hur högskolorna klarar av den ökande andelen internationella studenter.
Samtidigt pågår ett intensivt arbete med Högskoleverkets, HSV, implementering av den nya sexårsplanen för granskning av kvaliteten på landets samtliga högskoleutbildningar. Riksrevisionens kvalitetsgranskning koncentrerar sig till ett fåtal utvalda ämnen/program vid ett 20-tal lärosäten. Till de grundutbildningar som granskas hör litteraturvetenskap, nationalekonomi och civilingenjörer/maskinteknik.
Arbetet, som har varit igång sedan i höstas består bland annat av enkäter till studenter, lärare, rektorer. Frågorna gäller kvaliteten i vid bemärkelse, allt från kurslitteratur och examina till andel disputerade lärare.
– Vår övergripande uppgift är att se om utbildningarna på grundnivå håller en likvärdig och hög kvalitet. Ambitionen är att vi ska vara klara i april, säger Inger Rydén Bergendahl, projektledare på Riksrevisionen.
Betydligt mera långsiktigt och med en helt annan ambitionsnivå bedriver Högskoleverket sitt arbete med att utvärdera kvaliteten på landets högskoleutbildningar.
– Riksrevisionen gör en mycket begränsad undersökning med 40 utvärderingar. Vår rapport, som kom i maj 2007, omfattar närmare 1 800 utvärderingar. Med utvärdering menar vi då granskning av ett ämne eller ett program vid en högskola. Dessutom är deras analys så vitt jag vet en ren desktopstudie medan vi är ute på högskolorna med våra bedömargrupper där både svenska och internationella experter ingår. Så vi anser oss stå på en ganska stabil grund i våra slutsatser, säger Högskoleverkets utvärderingschef Clas-Uno Frykholm.
– Skulle Riksrevisionen komma till dramatiskt annorlunda slutsatser än vi, så får vi väl titta på det då.
En andra rapport från Riksrevisionen, den om hur duktiga högskolorna är på att ta emot och utbilda den växande andelen internationella studenter, kommer till sommaren.
För Högskoleverket har det senaste året mycket handlat om att föra ut det nya kvalitetssäkringssystem, som ska gälla 2007–2012. Systemet är uppbyggt av fem komponenter: utvärderingar, granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, examensrättsprövningar, tematiska studier och utmärkelse för framstående utbildningsmiljöer, det senaste ett helt nytt inslag.
– Nu närmast samlar vi kvalitetsansvariga vid landets samtliga 39 högskolor till ett möte i början av februari, säger Clas-Uno Frykholm.
Och i mars kommer två tematiska studier. Den ena är Akademiskt ledarskap, lärarnas arbetsvillkor och den akademiska miljöns storlek. Den andra är Förkunskaper och krav i högre utbildning som behandlar relationen mellan förändrade förkunskaper och utbildningarnas kravnivå.
GÖRAN STEN
