Donationer utgör en liten del av ett universitets budget men det är bidrag som är mer lättrörliga än de statliga anslagen och kan ge det lilla extra som räddar ett angeläget projekt.
Enligt Bengt Wedel, ansvarig för donationer vid Göteborgs universitet, är Stiftelsen Rickard C Malmstens minne den största enskilda donationen till Göteborgs universitet.
– En oerhört förnämlig donation, säger han.
Så här säger Erik Malmsten, idag 83 år, varför han bildade stiftelsen 1983.
– Jag själv och tidigare medlemmar av min familj har under lång tid bedrivit grosshandel och industrirörelse med anknytning till Göteborg. I samband med att jag avvecklade mina ägarintressen i de företagen fann jag det välbetänkt att stödja Handelshögskolans framtida utveckling.
Stiftelsekapitalet var 100 miljoner kronor men har sedan dess vuxit betydligt och stiftelsen har genom åren delat ut sammanlagt 260 miljoner kronor till Handelshögskolan. Bland annat bekostade stiftelsen med 150 miljoner till hälften Handels nybyggnad som blev klar i början av 1990-talet.
– Stiftelsens ambition är att stödja projekt som annars inte skulle kommit till stånd, inte att stödja den ordinarie verksamheten, säger advokat Lars Rahmn, sekreterare i stiftelsen och mångårig vän till familjen Malmsten.
20 miljoner om året
Årligen har stiftelsen delat ut cirka 20 miljoner kronor, mindre förra året på grund av börsraset. Hälften delas ut till enskilda forskare som söker anslag; ett vetenskapligt råd om fyra professorer granskar ansökningarna. Hälften anslås direkt till verksamheten efter informell diskussion med Handelshögskolans ledning.
– Vi i stiftelsens styrelse anser att det är mycket värdefullt att stiftelsen kan agera friare än ett statligt forskningsråd och relativt snabbt hjälpa till om det kärvar till sig i något hörn. Vi ser oss lite som en brandkår, säger Lars Rahmn.
Donationer till universiteten kan delas upp i flera typer.
• Stiftelser förvaltade av universitetet, så kallad anknuten förvaltning. Det är donationer där universitetet disponerar hela beloppet och förvaltar det själv. Av de här har till exempel Göteborgs universitet ett 100-tal och Lunds universitet hela 650.
• Externa stiftelser, som Stiftelsen Rickard C Malmstens minne, vilka förvaltas utanför lärosätet. Den största privata stiftelsen är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
• Enstaka gåvor till särskilda ändamål. I allmänhet är det donationer som kommer via testamente och det rör sig mest om mindre summor upp till 100 000 kronor.
– Det är oftast bidrag till medicinsk forskning som reumatologi eller cancerforskning, säger Bengt Wedel.
Finansiera professur
• En speciell typ av donation är där en givare förbinder sig att finansiera en professur.
I Göteborg finns till exempel familjen Hjörnes gästprofessur i praktisk journalistik som bekostas av en stiftelse bildad av familjen Hjörne, som äger Göteborgs-Posten. Stiftelsen har under tio års tid bidragit med cirka en halv miljon kronor årligen. Den förste innehavaren av professuren var Bo Strömstedt och den senaste är Amelia Adamo.
Ett komplement
– Vi anser det viktigt att personligen bidra till att göra vårt för att ha en god journalistutbildning, säger Peter Hjörne, huvudägare och chefredaktör för opi-nionsavdelningen på Göteborgs-Posten.
Han understryker att professuren är ett komplement som kan tillföra det lilla extra till utbildningen.
– Vi har varit måna om att det ska vara just en professur i praktisk journalistik som kan införa kompetens och erfarenhet från det verkliga livet, säger han.
Ett annat aktuellt exempel är den omdiskuterade donationsprofessur vid Karolinska institutet som innehas av Stephan Rössner. Svensk Mjölk vill dra in professuren eftersom hans forskning inte gynnar organisationen, enligt uppgift ett unikt agerande. KI planerar därför att stämma Svensk Mjölk för avtalsbrott.
Ännu inte tackat nej
Donationer regleras av donationsförordningen från 1998. Om donationens villkor inte är förenliga med reglerna ska universitetet tacka nej. Det är dock högst ovanligt.
– Vi har ännu inte tackat nej till en donation. Vi försöker hitta en kompromiss. Är donatorn i livet diskuterar vi villkoren. Är det ett testamente så försöker man tolka det så att donatorns vilja tillgodoses, men så att det blir möjligt för universitetet att ta emot pengarna, säger Bengt Wedel.
Men visst kan det bli problem. En dansk margarinfabrikant har donerat 30 miljoner kronor till Lunds universitet för forskning i parapsykologi och hypnos. Psykologiska institutionen har brottats med hur de skall kunna utnyttja dona-tionen och tillsätta en forskartjänst utan att institutionens trovärdighet äventyras.
PER-OLOF ELIASSON
